Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
sin betryggningsprocess, kommer att upprätta Finnland i Norden.
En omedelbar följd af tidens djupt kända kraf, skall denna process
äfven, en gång afslutad, fortfarande bli betryggad af detta behof.
Så hafva alla praktiska combinationer uppstått och haft sitt
bestånd under en viss period. Finnland, lösryckt från Ryssland
och sjelfständiggjordt, skall såsom sådant genast garanteras af de
öfriga Europeiska staterna, emedan, såsom sagdt, dess
sjelfständighet blott är en följd af tidens största politiska behof, som är
Rysslands motande och tillbakaträngande, — och i denna garanti
är det tydligt att dess förnämsta säkerhet skall bestå. I allmänhet,
om vi närmare skärskåda saken, hvarpå är det väl som Sveriges
egen, ja, hvarje stats säkerhet dock ytterst beror? Monne i sjelfva
verket på dess egen särskilda förmåga att försvara sig sjelft?
Åtminstone kunna icke vi medgifva detta, då, om man sammanställer
denna enskilda förmåga med alla eller ock endast några de öfrigas
anfallskrafter tillsammantagna, hon utan tvifvel måste befinnas högst
otillräcklig. Staternas yttersta säkerhet beror då icke på den råa
styrkan, utan på en mycket högre, en sedlig magt: nämligen på
den ömsesidiga garantie, som de, för sitt eget bestånd, äfven
lemna åt hvarandra. Men denna säkerhet, härtills dunkelt fattad och
erkänd och derföre äfven ganska ofta nyckfull och otillförlitlig i
sin verksamhet, denna säkerhet är i vår tid en så mycket större
magt, som hon nu mer är till sin nödvändighet fullkomligt erkänd
och klart insedd af tidens medvetande. Europa har vaknat ur sin
långa slummer och inser nu alla de många fel, det begått. Det
inser det fel, som begicks af Napoleon, då han kastade Finnarne, en
främmande nationalitet, i det despotiska Rysslands armar, det fel,
det sjelft begick, då det lät den Polska nationala revolutionen gå
under, de många uraktlåtenhetssynder, hvarigenom det låtit
Ryssland rycka Orienten allt närmare in på lifvet, — fel, hvilka alla
nu i sina följder kommit att hota dess eget bestånd. Den bittra
erfarenheten af dessa fel har nu bragt till klar insigt den stora
lag, mot hvilken de utgöra lika många brott, och det är i denna
klara insigt, detta fulla medvetande deraf, som Europas närva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
