Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej blott för din egen skull, utan för andras räddning. Lyssna
till hvad jag säger dig! Gack till magister Mathias, din
biktfader, som kan skilja andarnes olika slag, säg honom
från mig, hvad jag har sagt dig, emedan du skall varda
min brud och mitt språkrör och skall höra och se andliga
ting, och min anda skall varda när dig intill döden.» Och
så försvann mannen ur Birgittas åsyn. Nu kunde ej längre
hvarken hon själf eller hennes biktfader eller hennes
om-gifning betvifla, att denna kallelse var af Gudi.
Så lyder berättelsen om den uppenbarelse, som vardt
bestämmande för hennes återstående lefnad. Det var ej den
första uppenbarelsen, såsom det af en del författare uppgifves —
hon hade redan under barndomen syner — men det var först
genom denna uppenbarelse, som hon själf fick den orubbliga
tro på sin gudomliga kallelse, som sedan uppbar hennes hela
personlighet under lifvets alla förhållanden, den tro, genom
hvilken hon vardt Nordens stora sierska.
Ett själstillstånd, som förut endast undantagsvis har
varit hennes, blir nu det vanliga. Den ena uppenbarelsen,
aflöser den andra. Sorgen öfver mannens död, frånvaron af
hans mera lugna gudaktighet hafva bragt hennes sinne ur
jämnvigten. Hon hängifver sig nu åt sina uppenbarelser utan
motstånd eller motsägelse från henne själf eller andra.
När hon tillspörjes om ett råd, när hon åstundar att
uträtta ett godt verk bland människorna, söker hon ej längre
att finna råd och stöd i bönen för att sedan med öppen blick
själf lugnt tänka och handla, nej, hon kan ej längre tänka
sina egna tankar, hon kan ej längre medvetet handla, allt
synes henne vara en gudomens omedelbara ingifvelse.
Såsom Guds verktyg känner hon aldrig sina krafter för ringa
för någon uppgift, huru hög, huru främmande för henne den
än må vara. Uppenbarelserna beherska hela hennes varelse.
Legenderna omtala många drag af hennes själslif, hvilka
man naturligen mottager med misstro. Ett par af dessa må
dock anföras, enär liknande drag berättas äfven om andra
personer med Birgittas egendomliga själstillstånd. När en ond
människa, så förtäljer en hennes samtida, kom i hennes
närhet, fick hon liksom en bitter smak i munnen; däremot
kände hon liksom en god lukt utströmma af de människor,
hvilka voro fromma. Mer än en gång gissade Birgitta, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
