Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förutom en mängd andra af den katolska kyrkans helgon,
både män och qvinnor, hvilkas syner alla uppstått ungefär
af samma orsaker som Birgittas: ett öfverspändt
själstillstånd, böner, vaka, fasta och därtill ett särskildt naturanlag.
Afven Jeanne d’Arcs uppenbarelser äro ett uttryck för samma
själstillstånd, ehuru dessa blifva ensamma i sitt slag genom
uppenbarelsernas politiska innehåll och politiska följder. För
öfrigt behöfva vi ej gå till medeltiden för att påträffa
själstillstånd, påminnande om Birgittas, och dylika oförklarade
företeelser inom själslifvets område.
Genom att kalla dem hallucinationer, genom att anse
dem för ett sjukligt tillstånd af hjärnan eller för ett sinnenas
bedrägeri, är ej fenomenet förklaradt. Okritisk lättrogenhet
å ena sidan och ytlig skepticism å den andra hafva i alla
tider försvårat undersökningen af dessa företeelser.
Följaktligen om det visar okunnighet och ytlighet att förneka dem,
så är det å andra sidan nu omöjligt att med säkerhet säga,
hvad de egentligen innebära, hvilka krafter, som verka vid
ett dylikt tillstånd och huru de verka.
Men om vi sålunda ej kunna förklara Birgittas
själstillstånd, så framgår det dock alldeles tydligt vid ett opartiskt
studerande af hennes uppenbarelser, att dessa äro ett troget
uttryck af hennes egen bildning, hennes egna känslor, tankar
och åskådningar. Det är visserligen Kristus, Maria och
helgonen, som sägas tala, men genom deras mun hör man
tydligen Birger Perssons dotter, den sörjande enkan, den
poetiska, fromma svenska qvinnan, och vi ega ingen bättre
källa för kännedomen om Birgitta än just hennes
uppenbarelser. De äro skrifna med en inspiration, som ej är den
vanliga, men huru bestämma graden, hvarest sätta gränsen
mellan »skaldeyran», hvarom de gamle grekerna talade, och
Birgittas religiösa hänförelse?
Birgittas uppenbarelser hafva ej blifvit kronologiskt
ordnade, hvarför det har blifvit omöjligt att genom dem
följa hennes själsutveckling. Afven den ordning efter
innehåll, som vid uppställningen skall hafva iakttagits, är
bristfällig, och detta allt, jämte en mängd dunkla anspelningar
på samtida personer och förhållanden, gör läsningen af dem
ganska mödosam. Man måste instämma i Vadstena-broderns
beklagande, när han i klostrets diarium antecknar, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
