Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina vänner, att de må renas till det eviga lifvet, och Han
vakar öfver, att de ej sänkas till bottnen af för många
bekymmer.»
Åter en annan bild:
»När kolen äro slut och malmen flyter i elden, så
stannar ändå vinden qvar i blåsbälgen. Således stannar
lustan i hjärtat, när nådens tid är ute.»
Ibland äro liknelserna råa såsom hennes tidehvarf, t. ex.:
»Liksom hunden vänder sig om och luktar på sin träck, så
är det syndarenom behagligt att tänka på sin synd», eller:
»En qvinna, som följer sin egen lusta, är liksom en fet ko,
som träder midt i smutsen och slår med sin svans till alla,
som komma i hennes närhet.»
Ehuru Birgitta är dunkel i sin stil, så är hon bland den
svenska medeltidens främste skriftställare, ja, ehuru hon alltid
nyttjar obunden form, kan hon med skäl, genom sitt poetiska
framställningssätt, nämnas såsom tidehvarfvets största skald,
och det har blifvit sagdt, att i bildernas mångfald har vår
lite-ratur att uppvisa endast en hennes like, Esaias Tegnér.
Genom sin bildrikedom har dessutom hennes
författarskap ett särskildt värde, i det hon låter oss kasta en blick
in i den svenska medeltidens lif och åskådning. Hennes
arbeten äro sålunda ej blott märkliga i literärt afseende,
utan de utgöra äfven en märklig källa för kännedomen af
tidens kultur.
Birgitta berör i sina uppenbarelser äfven de flesta
filosofiska och teologiska spörsmål, hon talar med auktoritet
såsom »Guds språkrör», och ändock är hon såsom filosof eller
teolog ingalunda själfständig, hon vårdar sig ej om att
utreda någon fråga, man kan hos henne ej uppspåra något
teologiskt system, och hon gör sig skyldig till både
motsägelser och dunkelhet. I hennes uppfattning af syndafallet,
änglarne, helvetet m. m. märker man nog, att hon kände
till den skolastiska filosofien, som beherskade tidehvarfvets
tänkare, men dess spetsfundigheter intressera henne föga.
Hon har ett praktiskt mål i sikte. Hon vill omvända
syndare till Gud. Lifvet och känslan äro för henne det
väsentliga i religionen. Hon är helt och hållet mystiker.
Den frågan har framkastats, om Birgitta kände till eller ‘
under sina resor sammanträffade med några af de tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
