Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modiges invändningar, att köttet är svagt; hos henne fanns
intet tvifvel på att ej anden kan segra öfver köttets
frestelser och att just anden skulle genom denna gemensamma
verksamhet stärkas.
Birgittas åsikter inneburo en stor framtidstanke, klädd
i medeltidsdräkt. Genom dessa sina idéer för hon det
gemensamma arbetets talan, mannens och qvinnans gemensamma
arbete, ej blott i hem, utan äfven i skola och lif. Hon är,
från sin ståndpunkt sedd, en qvinnoemancipationens
före-språkerska.
Orden skulle främst betraktas såsom en fristad för adelns
döttrar, hvilka där skulle föras till och bevaras i ett gudeligt
lefveme samt varda en föresyn för de öfriga
samhällsklasserna. Men för att kunna detta skulle nunnorna ej blott sy
och brodera eller sjunga sina mässor, de skulle också läsa
och skrifva, och munkarne skulle vinnlägga sig om att på
svenska predika Guds ord.
I de minsta enskildheter bestämdes klosterfolkets dräkter
och sysselsättningar samt själfva klosterbyggnadens yttre
och inre. Alla dessa föreskrifter meddelades Birgitta i
uppenbarelsens form, dock synas de vid uppteckningen undergått
redaktionsförändringar, ej blott af hennes egen hand.
Af planen skulle blifva en verklighet. Birgitta skänkte
sin gård i Vadstena till ett kloster, flere stormän gåfvo sitt
understöd, och genom Magnus Erikssons och hans
drottnings ofvan omtalade konungsliga gåfva vardt klostrets
fram-tid tryggad.
Själf tar Birgitta ej slöjan. Hon lemnar ofta Alvastra
klosters enslighet för att vidtaga åtgärder för det nya klostret
eller för att besöka ej blott sina barn, utan ock landets
främste män, dess konung och drottning.
Statslifvet har för henne ej förlorat något af sin
dragningskraft. Öfver allt vill hon reformera och bättra, alltid
är hon den sierska, som talar en högre makts ord. Mången
sluter sig till henne med svärmisk beundran, så mäster
Mathias, så biskoparne i Åbo och Vexiö. Hennes broder Israel
följer hennes uppmaning och kufvar sin åtrå att deltaga i 1348
års korståg, och konung Magnus darrar och tar sin tillflykt
till ödmjuka böner inför hennes straffande profetior.
Men hon fann ej allestädes beundran, utan hon utropa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
