Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gårdsbon då som nu med sin odäckade båt och sitt breda
segel for in till hufvudstaden för att sälja sin fisk, märkte
han föga spår af mänsklig odling förrän i stadens
omedelbara grannskap, då han fick sikte på några små, torftäckta
stugor, några väl inhägnade kålgårdar och några på en
blåsig plats uppbyggda väder q var nar. Så tedde sig för
honom Södermalm, så Norr- och Östermalm. Småningom
döko de upp, först det höga, fasta slottstornet, så S:t Nikolai
eller den s. k. Bykyrkans spetsiga torn, så fästningsverken.
Snart blef hela staden synlig. Tjocka, gråa murar, spetsiga
gaflar och röda tegeltak på några höga hus, som
oregelbundet trängde sig utanför det väldiga slottet och Bykyrkan
med dess lummiga kyrkogård. För öfrigt funnos endast
trä-byggnader, äfven dessa understundom med spetsiga gaflar
och öfverbyggda förstubroar.
Det var dock ingalunda lätt att sätta en båt i land vid
båthusen eller vid de små träbroarne, i hvilka de smala
gränderna utmynnade, ty ett starkt pålverk, den s. k.
kransen, skyddade hela denna sida af staden. Här och där voro
Öppningar i pålverket, men de kunde afstängas genom
starka bommar, försvarade från befästade småtorn. Årligen
valdes af stadens bäste borgare s. k. »bomslutare», hvilka
hade i sin vård nycklarne, hvar och en till sin bom. Alltid
kunde i lugna tider skärgårdsbon eller annat fredligt folk
inkomma i hamnen genom någon öppen bom, men var det
örlig i landet, då fälldes ned för öppningarne förutom
bommen väldiga kedjor med starka lås, och då var det
ingalunda möjligt att oantastad från Saltsjön intränga i
Stockholm.
Och det var ej lättare att intränga i Stockholm från de
andra sidorna. En vindbro ledde från staden öfver
Söderström till det södra landet. Den försvarades dels af ett
fäste i staden, dels af ett sådant, beläget på själfva Södermalms
berg. En annan vindbro, äfven den skyddad af ett torn,
ledde öfver till Helgeandsholmen med dess hospital och
spridda bostäder. Hela denna lilla holme var dessutom
om-gifven af murar, och ett starkt fäste skyddade den bro, som
förenade honom med det norra fastlandet. Från
Mälarsidan behöfde Stockholm visserligen ej i samma grad frukta
ett anfall som från de andra sidorna, men man hade dock
%
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
