Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kristina ingen fullmakt att något förhandla annat än på
egna vägnar.
Danska utskickade infunno sig på den riksdag, som hölls
i Vadstena i januari 1524, medförande det löftet, att de
fångna qvinnorna skulle lösgifvas före ett mellan Nordens
konungar aftaladt möte i Jönköping. Konung Fredrik tyckes
emellertid hafva frigifvit fångarne strax efter sändebudens
afiärdande, ty redan den 28 januari 1524 var fru Kristina i
Linköping, där hon slöt en öfverenskommelse med biskop
Hans Brask, vid hvilken denne lofvade, att den skada han
genom hennes tjenare lidit under kriget aldrig mera skulle
bringas på tal. Möjligen besökte hon Vadstena, innan det
där församlade mötet upplöstes.
Fru Kristinas första omtanke vid återkomsten till
Sverige var naturligen att åter sätta sig i besittning af
Sture-ättens gods och gårdar. Dessa voro ganska ansenliga.
I det morgongåfvobref, som Sten Svantesson Sture
undertecknat dagen efter sitt bröllop, d. v. s. den 17 nov. 1511,
fick hans gemål löfte om många gods och gårdar, främst
Gäddeholm (nu Tureholm) i Södermanland. Dessa gods
liksom de gamla Sturegodsen, hvilka nu egentligen tillhörde
barnen, kräfde skötsel och omtanke efter fyra års upplösning;
arfskifte skulle verkställas efter hennes make och efter hennes
i blodbadet omkomna bröder och andra ekonomiska
angelägenheter ordnas. Hon synes slagit ned sina bopålar dels på
Gäddeholm, dels på Ulfåsa, dels slutligen hos sin moder, gamla
fru Sigrid, på Vängarn. Kristina Gyllenstierna hade lemnat
i Danmark, för att där uppfostras, sina söner Svante och
. Gustaf, af hvilka den sistnämnde synes dött inom kort.
Hennes båda döttrar voro också döda, och den äldste sonen,
Nils, vistades utomlands. Det var ytterst vanligt, att sönerna
uppfostrades fjärran från hemmet och t. o. m. i utlandet, men
det är också mycket möjligt, att Kristina ansåg deras ställning
i Sverige osäker och därföre lät dem qvarblifva i utlandet.
De ekonomiska svårigheterna voro emellertid vida lättare
att utreda än de politiska. Det fordrades stor takt af fru
Kristina att i de nya förhållandena finna den rätta plats hon
borde intaga.
Väl må man ställa sig den frågan: Med hvilka känslor
återsåg Kristina Gyllenstierna sitt fädernesland? Hon äl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
