Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lertid uppskjutet till den 9 juni, ’då den blifvande
tronarf-vingen döptes i Stockholm till sin farfaders namn, Gustaf.
Ett par af konung Eriks bref till Karin, sedan hon
lemnat Nyköping, afspegla hans sinnesstämning. Han kallar
henne »högaktade furstinna och älskelige käre husfru». När
hennes helsotillstånd så tillåter, önskar han, att hon
besöker honom vid krigsskådeplatsen. Han skall sända trupper
henne till mötes. Med hennes signet är han inte nöjd. Det
var endast helt obetydligt, en ros och bokstäfverna K. M.
Hon skulle nu ha och fick också ett kungligt signet, en
vapensköld med en halfmåne till l\j ärtvapen. Den
ofvan-nämnda resan till krigsskådeplatsen gick däremot antagligen
om intet, ty redan i mars var konungen åter vid Svartsjö.
Han var då kraftigare och starkare till helsan, än han
varit allt sedan Sturemorden. Men mycket af sinnets hårdhet
tyckes ock hafva kommit åter. Sturemorden synas honom
ej längre såsom en gräslig ogärning, och han börjar att
åter fatta förtroende till Göran Persson. I ett fall är dock
hans sinne oförändradt — en hos honom förunderlig stadighet
— Karin Månsdotter skall blifva Sveriges drottning.
Redan i april sändes bud till »ärliga och välbördiga
fruar», som skulle infinna sig vid hofvet för att biträda vid
bröllopshögtidligheterna. Presterskapet underrättades, och en
mängd gäster inbjödos. De förnämsta af dem alla,
herti-garne Johan och Karl, lofvade komma, men höllo ej sitt
löfte. Många af adeln vågade ej heller infinna sig, ty det
gick ett rykte, »att intet godt gästabud förestode». Det
talades om att konungen ville mörda både hertigar och adel.
Afven i en senare tid har mången trott detta rykte, och det
har berättats, att Karin Månsdotter skulle förrådt komplotten
för Katarina Stenbock. Det ena med det andra har dock
ingen grund.
Det fanns alltid tillräckligt med folk, som kom af
plikt mot den rättmätige konungen och af nyfikenhet och
nöjeslystnad, för att brölloppet skulle kunna firas med all den
ståt, som den tiden var bruklig. Inga ceremonier fingo
åsidosättas, och så stor prakt skulle utvecklas, som de af
kriget hårdt medtagna tillgångarne medgåfvo. Vigseln
förrättades i Stockholms Storkyrka den 4 juli 1568 af den allmänt
ärade ärkebiskopen Laurentius Petri. Bruden fördes till al-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
