Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
regeringen med begäran om att få återse honom. Men
Sveriges portar voro för den forne tronarfvingen obevekligen
stängda. Slutligen kunde hon ej längre styra sin längtan
att återse prins Gustaf. Hon reste ned till Reval 1596, och
där mötte hon efter mer än tjuguårig skilsmässa sin son,
som kom från Österrike, hvarest han legat för döden. Endast
på några födelsefläckar igenkände hon honom. Tårar, kyssar
och åtbörder voro i början deras enda samtalsmedel, ty
Gustaf hade under sina resor nästan glömt sitt modersmål.
Efter någon tids samvaro, drog sonen ned till Thorn, och
modern återvände till Liuksiala. Deras möte var endast ett
minne, ett sista afsked mellan tvänne, som aldrig mer skulle
återse hvarandra.
Gustaf gick dystra öden till mötes. Måhända kände
Karin aldrig omfånget af hans lidanden, men hon visste, att
han var i nöd och fångenskap, och hon sökte spara af sina
medel för att friköpa honom. Han blef dock, dessa penningar
förutan, försatt i frihet, men dog ej långt efteråt (1607).
Karl IX var då Sveriges konung. Han hade varit sin
svägerska vid flere tillfällen väl bevågen och synes till
och med varit betänkt på att låta henne komma öfver till
Stockholm 1605, men af ett eller annat skäl gick detta om
intet. Troligen kände sig Karin långt mera fri och nöjd i
Finland, än hon någonsin kunde göra i det egentliga Sverige.
I sin dotter, Sigrid, hade hon ett ständigt sällskap, så
länge denna var ogift, och äfven sedan hon ingått äktenskap
med Henrik Tott, vistades hon med sina barn på Liuksiala.
Enka redan 1604, kom Sigrid öfver till Sverige, där hon
vardt väl emottagen af Karl IX:s gemål, drottning Kristina.
Det berättas, att hon en gång råkade ut för sin farbroders
vrede, när hon i sin oförsiktighet yttrade, att hon
orätt-visligen blifvit trängd från sitt arf och att hennes fader måst
sätta lifvet till. Man ser, i hvilken uppfattning Karin
Månsdotter i all sin blidhet uppfostrade sina barn. Karl IX:s
vrede var dock öfvergående, och han höll själf bröllop åt
Sigrid, då hon 1609 trädde i sitt andra gifte med Nils
Nilsson Natt och Dag.
Karin Månsdotter var nu gammal vorden. Hon kunde
ej annat önska än att lägga sitt trötta hufvud till hvila,
om också hennes lif förflöt jämförelsevis lugnt och lyckligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
