Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon i ovanlig grad utmärkt karaktär. Den mest
framstående af dem var Cecilia, och hon har i våra dagar rentvåtts
från flere af de hårda tillvitelser, som länge fläckat hennes
namn, men ingen kan frikänna henne från att hafva haft ett
oroligt, nyckfullt lynne och en betänklig, oförmåga att sköta
sina ekonomiska angelägenheter. Dessutom blef hon tidigt
främmande för sitt land och dess förhållanden, liksom fallet
äfven var med de andra systrarne, undantagandes den Qärde
i ordningen, Sofia, som, ehuru gift med en sachsisk hertig,
bodde större delen af sitt lif på Ekolsund i Upland. Hon
behandlade dock med hårdhet sina landtbönder, och hvarken
hennes man eller hennes son gåfvo någon värdefull insats
i vår utveckling. Då står onekligen Johan III:s dotter, Anna,
i karaktärens värde långt framom Gustaf Vasas döttrar.
Hennes ungdomstycke för Gustaf Brahe och hennes trohet
i kärlek som i religion göra hennes bild sympatisk, för så
vidt den i dunkla konturer aftecknar sig i vår historia. Men
tidigt nog blir äfven hon till följd af de politiska
förvéck-lingarne mellan hennes bror och hennes farbror främmande
för sitt fädernesland.
Helt annorlunda är det med Karl IX:s äldsta dotter,
Katarina. Genom flere omständigheter får hon en större
betydelse för vår historia. Utom att hon tillbragte större
delen af sitt lif i Sverige, var hon för Gustaf Adolf en
trogen syster, ett stöd för hans veka gemål, deras dotters
upp-fostrarinna och moder till en af Sveriges störste konungar.
Hennes inflytande var sålunda ej obetydligt, allra helst som
Katarina inte var någon vanlig qvinna, eller kanske är det
rättare att säga, hon var typen för en ådel qvinna. Hon var
visserligen ej såsom hennes broder ett snille, hon hade inga
lysande talanger och egde ej den starka viljekraft, som
bjuder ovilkorlig lydnad; men hon var en sällsynt klok och ädel
qvinna, och hon visste hvad hon ville, ehuru hon på samma
gång kunde böja sig, när detta fordrades. Hon var för sin
tid ett mönster af en maka, en moder och en husmoder, hon
var medelpunkten i sitt hem, men hennes tankar och
känslor voro därför ej, såsom så ofta var händelsen, instängda
inom denna trånga krets. Kärlek till man och barn löste
hos henne ej de gamla band, som bundo henne vid mor och
syskon, och hennes deltagande sträckte sig till den ringaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
