- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
150

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till följd af förhållandena tvungos att lefva skilda åt under
långa tider. Båda makarnes bref vittna om en tillgifvenhefc,
som åren endast stärkte. Uttryckssätten i deras bref äro
visst främmande för vår tid och ganska enformiga, men
känslorna af tillgifvenhet och ömhet skönjas ändå lätt, särskildt
i Katarinas bref, ty hon uttrycker sig alltid enklare och
naturligare — olärdare, om man så vill.

Under deras unga dagar var det Johan Kasimir, som för
offentliga ärendens vård drog ifrån hemmet, under de senare
åren af deras äktenskap är det Katarina, som af plikter mot
sin broder, konungen, och mot Sveriges rike nödgas långa
tider vistas skild ifrån Johan Kasimir. Hon kallades
nämligen först af Gustaf Adolf och sedan af förmyndarstyrelsen
att taga vård om konungabarnet Kristina.

Då Gustaf Adolf på våren 1630 skulle resa ut till
Tyskland, nödgades han, som bekant är, för vidriga vindar ligga
flere veckor vid Elfsnabben, och en gång var till och med
hans fartyg i fara att förlisa. Han var då ofta orolig och
modfälld. Katarina tillbragte flere dagar hos honom.
Möjligtvis förnyades då ett redan förut omtaladt förslag, att i
fall konungen länge komme att stanna ute, skulle hans gemål
följa honom och Katarina taga vård om hans dotter.

Gustaf Adolfs framgångar i Tyskland öfverträffade allt
hvad Katarina hade väntat. »Guds hand var öfver honom»,
och ingen kunde längre misstänka, att han dragit i härnad
för världsliga skäl. Hans verk var Guds och icke
människors, sådan var Katarinas och andra fromma protestanters tro.

På våren 1631 for Maria Eleonora verkligen ut till
sin gemål i Tyskland. Pfalzgrefvinnan slog sig för den
skull ned hos sin brorsdotter i Stockholm, där nu äfven
Johan Kasimir skulle vistas för att sköta Räknek am maren.
Endast de två yngsta barnen stannade på Stege borg hos
fru Heldin.

Denna gamla fru, som var född redan 1549, men
oak-tadt sin höga ålder skrifver både långa och läsliga bref, var
ett dyrbart inventarium i den pfalzgrefliga familjen Hon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free