Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvergifven. Man glömmer, att hennes förbindelse med
Gustaf Adolf är af en lång lefnad endast en kortvarig episod,
som visserligen har varit den egentliga orsaken till hennes
ryktbarhet, men som i hennes eget sinne småningom
utplånades af alla de tilldragelser, stora och små, hvilka den
tiden fyllde en förnäm qvinnas lif.
Sedan Ebba Brahe blifvit öfvergifven af Gustaf Adolf,
lefde hon i öfver ett halft århundrade, och ingalunda ett
obemärkt och onyttigt lif. De underrättelser man har om henne
från denna långa tidrymd taga törhända bort mycket af den
poesi, hvarmed fantasien har omgifvit hennes minne. En fru,
som har fjorton barn och som med drift och duglighet
sköter sina stora egendomar, gör ett helt annat intryck än
en sjutton års flicka, som af vidriga öden skiljes från sin
ungdoms älskade. Men äfven denna andra sida af Ebba
Brahes lefnad förtjenar att varda känd. Fel saknar hon
ingalunda i— de falla till och med ganska lätt i ögonen — men
de kunna ej bortskymma hennes många goda egenskaper.
Drottning Maria Eleonora, Gustaf Adolfs maka, var
en vek och nyckfull qvinna utan högre begåfning, men
om hans ungdoms utkorade, om Ebba Brahe, kan näppeligen
ett sådant omdöme fällas. Det var nämligen ej endast
genom den plats i samhället hon såsom Jakob de la Gardies
maka intog, utan också genom sitt lifliga, intelligenta väsen
och sin praktiska duglighet, som hon på sin tid räknades
bland den svenska adelns mest bemärkta och ansedda damer.
Grefve Magnus Brahe kunde räknas till hertig Karls
trognaste män, och detta fastän han en gång hade varit konung
Sigismunds kammarherre. Han var svensk och protestant
till själ och hjärta, hvadan han också i Linköping 1600 satt
till doms öfver de polskt sinnade rådsherr ar ne. Vid Karl IX :s
kröning bar han svärdet såsom rikets marsk, och 1614 blef
han den förste presidenten i den nyinstiftade Svea hofrätt.
Han ansågs sålunda för en af rikets främste herrar. Hans
första maka var Brita Leijonhufoud, hvilkens föräldrar voro
den för sitt obändiga lynne beryktade Sten Eriksson
Leijon-hufvud, Gustaf I:s svåger, och dennes husfru, Ebba Lilliehöök,
Fries, Märkvärdiga qvinnor. ** 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
