Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per med min onda stil till att bemåla, hvilket dock likväl
(efter jag i hast ej annat kan bekomma) mig skall tjena
Eder mitt ödmjuka och trogna sinne till all tjenst och god
vilja uti stadighet, i alla mina dagar, hem att bjuda, så ock
Eder ödmjukeligen att bedja, att framhärda i den gunst och
benägenhet, och därhos stadigt uti Edert dygderika hjärta.
Betrakten, att jag bär sorgen for Eder, och ändock jag från
Eder måste skiljas med kroppen, skall dock hjärtat och
tanken stadigt hos Eder blifva, och efter det jag befruktar, att jag
en lång tid måste Eder åsyn och umgänge mista, så hafver
jag velat detta blomstret, som tyskarne »Vergisst nicht mein»
kalla, Eder tillhanda sända, bedjandes, att I detsamma för
dess stora ringhets skull icke allenast ej velen förakta, utan
det upptaga med sådant hjärta, som det varder visserligen
Eder öfversändt utaf den, som Eder önskar många mål 100000
goda nätter, och den som där blifver till sin död Eder trogne
och tjenstvillige frände G. A.» (sammanbundna med E. B.)
Krigets mödor torde hafva förhindrat en trägnare
bref-växling. I ett bref af den 20 sept. 1614 förklarar Gustaf
Adolf, att hans enda sorg har varit, att han Ebbas sällskap
»i så många månader hafver umbära måst, och att jag icke
hafver haft läglighet min tjenst och kärlek Eder att bevisa«.
Allt hade dock gått honom väl i händer, och tanken på hans
älskade Ebba hade hjälpt honom att besegra fienden.
Detta bref, i hvilket Gustaf Adolfs känslor för Ebba
Brahe synas vara oförändrade, om också i någon mån
lugnare, är den sista underrättelse, som bevarats till vår tid om
deras förbindelse. Sedan tala endast några få enstaka fakta
om att allt dem emellan var slut.
Gustaf Adolf tillbragte vintern 1614—1615 i Sverige,
men for i juni 1615 öfver till Narva och därifrån till Pskov.
Under den långvariga belägringen af sistnämnda stad gjorde
han bekantskap med en vacker holländsk köpmansdotter,
Margareta Cabeliou. Om henne saknar man för öfrigt
nästan alla underrättelser. Man vet att hennes fader var
bosatt i Göteborg, men anledningen hvarföre hans dotter följde
honom öfver på en affarsresa till Estland är okänd. I juni
1616 födde denna Margareta Cabeliou en son, hvilken
kallades Gustaf Gustafsson och sedermera upphöjdes till grefve af
Vasaborg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
