Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige, men enligt all sannolikhet helsade hon Gustaf Adolfs
order med glädje. De svenske stormannen trifdes aldrig
synnerligen väl i Östersjöprovinserna. Sederna torde genom
den där herskande lifegenskapen i mycket varit råare än i
hemlandet, och det est- och livländska ridderskapet hade ej
det sinne för förfining, som i så hög grad — ja, i allt för
hög grad — utmärker svensken, och som genom flerehanda
orsaker just under medlet af 1600-talet hastigt utvecklades.
Och Ebba Brahe var i detta fall ett barn af sitt folk, hon
var till ytterlighet svag för allt som var nytt, smakfullt och
fint, vare sig i kläder, mat eller möbler.
Ingen kunde således vara mera noggrann än
»fäit-herrinnan» eller »fältherrns grefvinna», såsom hon vanligen
kallades, att vara klädd efter sista modet. Hon skaffade sig
följaktligen från Paris, så fort tillfälle erbjöds, nya
»konterfejer» eller modejournaler, såsom dessa numera kallas.
Denna svaghet för toaletten bibehöll hon äfven på äldre
dagar. Hon var nära femtiotalet, då hon bad sin son Magnus
Gabriel, som för tillfället uppehöll sig i modernas hufvudstad,
att noga taga reda på »huru de gå klädda därute».
Sär-skildt ville hon veta, huru drottningarne hade sina
hufvud-bonader arrangerade. Hon bad honom också taga mönster
af »kjortlar och kragar samt af det de hafva på hufvudet».
»Käre son, förgät det inte», tillägger hon oroligt. Någon
viktigare befallning hade hon ej att gifva honom.
Jakob de la Gardie var för visso en frikostig herre, ej i
sina vanor af det gammaldags enkla slaget såsom t. ex.
bröderna Axel och Gabriel Oxenstierna, men detta oaktadt
tyckte han understundom, att hans hustrus räkningar hos
modehandlaren eller juveleraren voro allt för stora. Antaga
ligen gaf han, såsom det anstod en gammal krigare,
eftertryckligt sitt missnöje till känna, och hans äkta hälft, när
hon ville tillfredsställa sin fåfänga, fann därföre rådligast
att antingen pantsätta några af sina juveler eller också
upptaga ett litet hemligt lån, hvarigenom hon undvek alla
äktenskapliga stormar.
Fransmannen Claude Roquette * var på Ebba Brahes tid
* Ifrån 1045. Adlades liksom de fleste rika köpmän den tiden och
tog namnet Hägerstierna. På 1630-talet var Erik Larsson, adlad v. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
