- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
176

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den främste handlanden i Stockholm, hos honom fanns att
få allahanda saker, såsom brokader och sammet, handskar
och solfjädrar, kikare, skrin, tapeter, till och med konfekt.
Det var ett af de förnäma damernas största nöjen, när de
fingp gå och se och beundra de nya varorna, som Roquette
brukade få hem på vårarne. Ebba Brahe hade desto större
frestelse att hos honom lägga ned sina penningar, som han
under flere år hade sin bod just i hennes hus vid Stortorget.
Han erlade därföre i hyra 80 Rdr om året, en summa, som
han dock på en gång för hela tio år fick ersätta genom att
lem na grefvinnan två vackra kristalljuskronor.

Men det kunde tåla vid, att hyran ej var större, och
att »Roquetten» kunde taga höga pris for sina varor, ty
damerna, huru rika och förnäma de än voro, räknade ej för
rof att till ganska stor utsträckning köpa på kredit. Ebba
Brahe var i detta fall riktigt hänsynslös. Räkningarna
kunde blifva både tre och fyra år gamla, innan hon fann
för godt att betala dem, och om Roquette djärfdes göra
några underdåniga påminnelser, fick han till svar endast
onådiga snubbor. Det var ej »manerligt» betala ränta på varor,
menade hon, och han skulle nog få sin betalning, om det
också dröjde därmed. Dessutom hade han inte många lika
goda afhämare som hon. Och i detta fall hade hon onekligen
rätt. Det var inte alla, som kunde och ville liksom
faltherrin-nan köpa de svarta engelska silkesstrumporna, som kostade
40 Rdr paret, eller de parfymerade, guldbroderade handskarne
eller den granna guld- och silfverstickade kjortelen, som gick
till öfver 300 Rdr, eller de kostbara silfverspetsarne, som
vägde nära 14 lod, eller andra nya, moderna garnityr.

Men då fältherrinnan önskade någonting riktigt vackert,
såsom t. ex. då döttrarne skulle gifta sig, var hon ej nöjd
med hvad Roquette kunde införskrifva, utan då skaffade hon
sig dessa saker direkt utifrån antingen genom någon
landsman, som vistades utomlands, eller genom någon svensk
konsul eller resident, såsom dessa den tiden kallades.

Ebba Brahe fick på så sätt småningom en ståtlig
garderob och en samling präktiga smycken. Hon kunde därföre

Linde, den främste köpmannen i Stockholm. Ingen förde då ett så
präktigt hus som han. Andra köpmän, hos hvilka Ebba Brahe hade stora
räkningar, voro Orion, Doulmet och apotekar Ziervogel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free