Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måga ej längre var förvillad af några vekare känslor.
Magnus Gabriel började följaktligen märka, att han ej längre
i samma grad som förut hade sin drottnings förtroende. Han
beklagade sig häröfver för henne och anförde därvid
förklen-liga omdömen, som Kristina skulle hafva fällt öfver honom.
Drottningen begärde att få veta hans sagesman. Grefven
nämnde hennes stallmästare, Steinberg. Denne bedyrade, att
han ej hört ett dylikt ord af drottningen och att om han hört
det, skulle han behållit det för sig själf. Magnus Gabriel
uppgaf då, att han hört det i andra hand genom
kammarherre Schlippenbach. Äfven denne nekade. Det kom till
häftiga scener emellan den senare och grefven.
Schlippenbach kände sig förnärmad öfver Magnus Gabriels tillvitelse
och fordrade upprättelse. Drottningen instämde i denna hans
fordran, men de la Gardie vägrade. Han ansåg det under
sin värdighet att slåss med en simpel adelsman, utan bad
att få draga sig tillbaka till sina gods. Drottningen gaf sitt
bifall, uttalade sin önskan att aldrig mera se honom för sina
ögon och tillskref honom ett skarpt bref, hvilket liksom
stängde för honom hvarje förhoppning att åter vinna hennes
nåd.
Kristina var förbittrad. Hon ansåg sig hafva tagit miste
på de la Gardies karaktär. Hans småaktiga hersklystnad,
hans ömtålighet och hans vankelmod väckte hennes förakt.
Hon ville inte mera höra talas om honom.
Denna beryktade brytning inträffade i okt. 1653. För
att förklara densamma behöfver man ej gripa till några
hemliga, af eftervärlden okända anledningar och
biomständigheter, ty den låter sig ganska väl förklara dem förutan.
Den stora tillgifvenhet, det oinskränkta förtroende
Kristina en gång hyst för de la Gardie hade småningom
underminerats — det behöfdes blott en häftig scen — och
till-gifvenheten, förtroendet voro för alltid slut.
Därtill kom, att de la Gardies häftiga och i många
af-seenden okloka försök att försona sig med drottningen
endast ledde till att förstora klyftan dem emellan.
Gunstlingens onåd blef för hofsqvallret ett outtömligt
ämne. Händelsen ansågs inte ens ovärdig allvarlige mäns
rådplägningar. Ehuruväl det oxenstiernska inflytandet
stegrades genom de la Gardies onåd, fann den gamle riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
