Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle man väl annars förklara, att hon fick alla sina barn
så väl gifta och kunde samka så stora egodelar.
Ebba Brahes mål var att vid sin död lemna alla sina
gårdar i lika godt stånd, och det både utan och innan.
Runsa, som hon fått i morgongåfva, var den af de stora
gårdarne, som i det längsta ej var väl bebyggd, men
falt-herrinnan fullföljde dock sin föresats och byggde äfven här,
fastän hon var öfver sjuttio år, då detta byggnadsföretag
begyntes. Hvad som saknades i möblering sökte hon
komplettera. Trädgårdarne voro såsom förut föremål för hennes
särskilda omvårdnad, och genom byten och köp sökte hon
få goda torpare och bönder under egendomarne, så att dessa
skulle kunna bära underhållet af slotten och gifva åt egaren
en ordentlig inkomst. Hon hade dock en för stor benägenhet
att köpa både lös och fast egendom, så att hon därigenom
förstörde sina affärer, som annars kunde hafva varit goda.
På godset Pedersöre i Österbotten anlade hon en stad,
Jakobstad, benämnd efter hennes make. Dess uppkomst följde
hon med det största intresse, och då tjärhandeln var dess
förnämsta inkomstkälla, blefvo också alla de förordningar
an-gåendé densamma, som utfärdades, föremål för hennes trägna
omtanke.
Ebba Brahe satte med egen hand upp sitt testamente*.
Början därmed skedde redan 1665, men det blef färdigt och
laga undertecknadt först den 12 april 1667.
Hon var emellertid ej nöjd med dess mera enkla
bestämmelser, utan på hösten 1673 satte hon upp åtskilliga
tillägg. Hon synes hafva önskat, att’hvart och ett af barnen
skulle ha särskilda minnen efter henne, men betänkte ej, att
*J Ebba Brahes och Jakob de la Gardies barn voro enligt Anreps
ättartaflor: Pontus f. 1619, Kristina f. 1620, Sofia f. 1621, alla döda ss.
barn. Magnus Gabriel f. 1622, gift 1647 med Maria Euphrosyne, död
1686; Brita f. 1624, död ung;o Gustaf Adolf f. 1626, död 1630; Maria
Sofia f. 1627, gift med riksrådet Gustaf Oxenstierna, död 1694; Jakob
Kasimir f. 1629, gift 1652 med Ebba Sparre (död 1662), skjuten 1658;
Pontus Fredrik f. 1630, riksråd, gift 1655 med Beata Elisabet
Königs-marck, död 1692; Kristina Katarina f. 1632, gift med 1) Gustaf Adolf
Leijonhufvud, fältmarskalk, 2) riksamiralen Gustaf Otto Stenbock, död
1704; Johan Karl f. 1634, Birgitta Helena f. 1636, döda ss. barn; Axel
Julius f. 1637, generalguvernör, gift 1662 med Sofia Juliana Forbus, död
1710; Ebba Margareta f. 1638 (enl. Katarinas af Pfalz bref), gift 1660
med rikstygmästaren Peder Larsson Sparre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
