- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
231

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sanningssträfvan, men ock af dess förfinade själfiorgudning,
än af hennes egen tids formalism, råa kraft och perukaktiga
egenrättfärdighet.

Den uppfostran drottningen fått gjorde henne ej blott
duglig till att mottaga styrelsen i Sverige, utan hade också
hos henne väckt håg och ärelystnad att blifva hyllad som
drottning i konstens och vetenskapens riken.
Renässansbildningen, som ännu herskade, egnade sin hyllning åt qvinlig
lärdom. Kristina fick snart rykte att vara sin tids lärdaste
qvinna och att vilja i fredliga idrotter vinna den
utmärkelse, som hennes fader vunnit på slagfältet. Hon fick äfven
ett rykte, som måhända verkade än mera förtrollande på
konstens och vetenskapens heroer än hennes lärdom och
ärelystnad. Det var ryktet om hennes frikostighet. De
förnämsta af tidehvarfvets storheter, Grotius och Cartesius,
kom-mo till Sverige, liksom äfven stjärnorna af andra rangen,
Heinsius, Vossius, Huet, Salmasius, Freinshemius m. fl. Andra
såsom Pascal tillsände henne smickrande skrifvelser.

De fleste stannade i Sverige endast en kortare tid,
under hvilken drottningen flitigt begagnade sig af deras
sällskap. En och annan såsom Schefferus och Loccenius
bereddes en lärostol i Upsala. De erhöllo alla storartade
skänker, som voro föga afpassade efter landets tillgångar. Deras
lärdom hindrade dem ej att älska mammon, och deras
af-undsjuka, småsinne och girighet förbittrade mången stund
för Kristina.

De fleste af dessa utländingars inflytande på vår odling
torde ej hafva varit så särdeles stort, och Kristina
ådaga-lade aldrig, synes det oss, samma intresse för den
nationella kulturens höjande som Gustaf Adolf och Axel
Oxenstierna. Hon besökte visserligen ofta Upsala universitet och
intresserade sig för vår fornforskning, men på det hela taget
synes hon vid främjandet af konst och vetenskap tänkt i
första rummet på att tillgodose sina egna andliga intressen,
sin egen ärelystnad, endast i andra rummet tänkte hon
därvid att gagna sitt land. Hon utgick i detta fall som i alla
andra från sin egen synpunkt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free