Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omständigheter inträffade dock, som öppnade hennes
ögon, nämligen ofrälseståndens missnöje och ovilja mot adeln
vid 1650 års riksdag, den af Messenius d. y. stiftade
sammansvärjningen, som åsyftade att flytta kronan på Karl Gustafs
hufvud, och de bondeoroligheter, som här och hvar i landet
inträffade under de sista åron af hennes regering. Hennes
rättrådighet och humanitetskänsla funno de missnöjdes
anspråk i viss mån berättigade. Hon lofvade visserligen, att ej
blanda sig i ståndens tvister, men hon bad dem besinna, att
hon vore allas drottning. Flere gånger sökte hon föra
böndernas talan, och hon straffade endast med motvilja de
upproriske.
Genom fredssluten i Brönq.sebro och Osnabriick hade
Sverige blifvit en sjömakt, och det gällde att rätt begagna
dessa fördelar för att utveckla handeln och industrien. En
koloni grundlädes, handelskompanier bildades,
kommerskollegium inrättades. I dessa och andra liknande företag, som
utmärka hennes regering, hade hon så godt som ingen del.
Hon var ej som så många af hennes samtid bland adelns
damer intresserad för dessa praktiska saker. »Det största
behag penningen medför är att gifva ut honom», tyckte
Kristina, och huru dessa penningar, som hon ständigt behöfde,
skulle samlas var en fråga, som syntes henne af
underordnad betydelse. Om kompanier och skepp och räntor kunde
de gamla grefvinnorna och riksråden resonnera, men hon för
sin del talade hellre om Tacitus och Virgilius eller
Alexander och Cæsar. Inte ens i rådet yttrade hon sig ofta i
ekonomiska frågor. Hon uppträdde dock ibland mot det
obarm-hertiga reglementerande i handeln, som fann förespråkare i
rådet, och åberopade Hollands rikedomar såsom exempel på
att ett lands handel kunde gå framåt alla dessa plakat, regler
och tullar förutan.
Dristiga planer tilltalade henne i handel som i allt annat.
Louis de Geer föreslog att utrusta en expedition, som skulle
segla till Indien norr om Asien, och det berodde inte på
Kristina att ej Sverjge på 1650-talet utförde hvad som detta
samma land verkligen bragte till stånd år 1880.
Till hennes oförmåga att sköta ekonomiska angelägenheter
och beräkna omkostnader återkommer man vid hvarje
betraktelse af hennes företag och planer, de må gälla understöd åt
16
Friesy Märkvärdiga qvinnor. **
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
