Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon lemnade den katolska kyrkan — hon som i allting
annat var nyckfull och beherskad af motsatta
känslostämningar.
På våren 1661 reste Kristina ifrån Sverige, uppehöll sig
ett år i Hamburg och återvände först 1662 till Rom.
Besöket i Sverige synes hafva hos henne väckt till lif
hemlandskänslor, huru kosmopolitiskt anlagd hon än var.
Fäderneslandet utöfvade äfven på henne sin starka,
hemlighetsfulla dragningskraft. Under de närmast följande åren
närer hon tidtals den tanken att åter bosätta sig i Sverige,
och hon låter Nicodemus Tessin fullfölja slottsbyggnaden i
Borgholm. Genom att slå sig ned hemma skulle hon
af-klippa alla anmärkningar om att stora penningesummor
årligen för hennes skull gingo ur landet. Hon lofvade att
afstå från sina anspråk på kronan, men däremot ville hon
ha sig garanterad religionsfrihet.
Hon lemnade åter Rom 1666 och begaf sig på väg hem.
I Helsingborg mottogs hon af Pontus Fredrik de la Gardie
med all artighet. Ett strängt religionsplakat hade emellertid
kort förut utfärdats, och i Jönköping mötte en regeringens
utskickade, som förbjöd henne att medföra en enda prest.
Kristina kände sig genom regeringens föreskrift kränkt i sin
värdighet som drottning och fri människa. Ledsen och
förbittrad, beslöt hon lemna landet. Afvaktande svenska
regeringens ytterligare beslut, stannade hon emellertid öfver ett
år i norra Tyskland. Den svenska regeringen visade henne
tillmötesgående i afseende å underhållet, men alla hennes
förhoppningar förblefvo afskurna att utan religionsförändring
kunna återkomma till fäderneslandet. Med rätta anmärker
hon, att ingen längre kan anklaga henne för att hon i
utlandet förstör svenska penningar.
Berättelserna om Kristinas besök i Sverige göra ett
vemodigt intryck. Hon och hennes folk förstå ej längre
hvarandra. För att ej i Rom misstänkas för slapphet och af en
medfödd retsamhet lägger hon i öppen dag sitt religiösa nit,
och svenskarne å sin sida såra henne på tusen sätt.
Den svenska regeringens handlingssätt kan synas hårdt,
men till dess ursäkt må lända, att det måste medföra många
obehag att i riket hafva en person af Kristinas hersklystna
karaktär och genom visande af religiös intolerans fanns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
