- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
279

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men hennes skrifstil är mera drifven, ehuru ofta till
oläslig-het otydlig. Hon uttrycker sig kraftigt, stundom väl
kraftigt. Man märker, att pennan löper snabbt, drifven af hennes
lidelsefulla lynne.

Hennes begåfning var tvifvelsutan praktisk, och de
frågor, som hade samband med hemmets angelägenheter eller
med penningar och affärer, hade för henne det största
intresset. Lärdom och vitterhet, politik och krigsväsen
lem-nade hon i sitt värde. Drottningen och hon voro sålunda i
flere afseenden hvarandras motsats, och det är ej troligt,
att de hade mycket att säga hvarandra utom i det, som
angick grefvinnans syssla som hofmästarinna.

Grefve Magnus’ onåd på hösten 1653 gick äfven systern
djupt till sinnes. Hennes bref till honom flöda af
vänskaps-utgjutelser. Men hon sätter stora fordringar på honom och
de andra bröderna. Under det ryska kriget på 1650-talet
oroar hon sig för att genom deras slapphet »det redoutabla
de la Gardieska namnet skall blifva ryssarne för facilt.»

Genom arfvet efter fadern (1652) hade hennes jordagods
ökats och följaktligen också hennes yttre verksamhet. Men
ännu under 1650-talet voro dock hennes intressen
hufvud-sakligen bundna vid hemmet. Var någon sjuk i familjen
eller var det någon, som af annan orsak behöfde hennes
hjälp, var hon alltid villig att lemna den. Hon var rådig,
kraftig och, då det gällde, uppoffrande. Hon är belåten
först, då hon har fullt upp att göra. Så t. ex. kan Ebba
Brahe ej nog berömma hennes dugande hjälpsamhet vid sin
egen och sin sonhustrus, Ebba Sparres, sjuksängar.

Äfven sitt hushåll skötte hon ordentligt, såsom
räkenskapsböckerna utvisa. Hon var sparsam, men inte snål och
förde noga kontroll öfver sitt folk. När hon fick mera yttre
omsorger, lemnades dock mycket till hofmästare och
hushållerska, hvilka likväl höllos i tukt. Kom hon öfver dem
med något underslef, blef hon mycket förtörnad och gaf i
starka ordalag detta till känna. Hennes instruktioner för slakt
och korfberedning visa, att hon ej var bortkommen i den
inre ekonomien.

Mot slutet af 1650-talet blef Maria Sofia sjuklig. Hon
fick ett svårare underlifslidande, som ej ville botas hvarken
med doktorernas eller hennes fru moders kurer. Hon var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free