Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stora flertalet läsare. En öfversikt af hennes verksamhet
må likväl lemnas för att gifva ett begrepp om hvad en svensk
qvinna i de dagarne mäktade uträtta.
Tyresö säteri i Södertörn hade hon erhållit i
morgon-gåfva att behålla, så länge hon förblef enka. Andra hennes
egendomar i det egentliga Sverige, under kortare eller längre
delar af hennes lefnad, voro: Farsta, Skarpneck, Traneberg,
Knifsta, Lagmansryd, Sundholmen och Krapperup. En del
voro ärfda efter föräldrarne, en del köpte hon eller bytte
sig till. Hon rådde äfven om Dalarön, där hon hade en
krog och där hon ansåg, att man borde anlägga en liten
stad. Dessutom hade hon ströhemman i olika landsändar.
Magnus Gabriel skulle såsom innehafvare af gref- och
friherreskapen åt systrarne betala deras brudskatt. Han gick
till väga med den frikostighet, som utmärkte honom, och
systrarne begagnade sig häraf. Å andra sidan hjälpte Maria
Sofia honom, då han var i penningförlägenhet, ty redan på
1650-talet hade han trots sina stora inkomster betydliga
skulder, hvilka årligen ökades.
Ehuru hon i början öfverhopat sin broder med loford,
förleddes hon dock af Johan Gyllenstierna att mot honom
öppna en arfstvist, hvilken dock tämligen snart i godo
uppgjordes. Den hade emellertid kostat deras gamla mor många
tårar, som med grämelse såg, att den äldsta dottern skilde
sig från de öfriga syskonen.
Maria Sofias plan vid arfsuppgörelser och godsbyten var
att få godsen så sammanhängande som möjligt och slippa
ifrån de för skötseln besvärliga ströhemmanen.
Hennes egentliga hem var Tyresö. Där och på
Skarpneck vårdade hon sig om manbyggnaden och dess inredning.
Tyresö slott var redan byggdt af hennes svärfader, men hon
vidtog reparationer öch förändringar. En gipsmakare och
en snickare sysselsattes på slottet. Möbleringen där var
präktig: franska och flamska tapeter, himlar af silfverduk,
af papegojgrönt siden med silfverspetsar, af blå sammet med
guldspetsar, hvita sidentäcken med guldsnören, blå och gula
sidensparlakan o. s. v.
På vintern tyckte hon likväl det var kallt i det stora
slottet. Hon lät elda endast * hertigkammarn» och ett par
rum, och bodde mest i Stockholm, där hon innehade flere
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
