- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
302

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det utgör en lång följd af berömliga namn: Ebba
Lillie-höök, dennas dotterdotter Ebba Brahe, dennas dotter Maria
Sofia de la Gardie och dotterdottersdotter Maria Gustava
Gyllenstierna. Alla dessa hafva visat sig ega i högre grad
drift och duglighet, och den svenska qvinnans historia torde
ej kunna uppvisa ett liknande exempel på stora egenskaper
nedärfda från generation till generation

Den svenska handelns och industriens utveckling är just
ej någon lysande afdelning af vår historia. Dess första
kapitel handlar om svenskens oföretagsamhet, om hans loj het,
slöseri och opraktiska lynne, det andra kapitlet om den vinst
och framgång utländingen skördat, då han begagnat sig af
våra rika hjälpmédel, och det tredje kapitlet slutligen
handlar om de få svenskar, som i praktisk förmåga stått
framom sitt folk. Detta kapitel har sina sorgliga sidor, ty det
handlar understundom om dem, som ej kunnat uträtta allt
hvad de velat, därföre att de stått ensamma och utsatts för
vidrigheter, som haft sin grund i nationallynnet eller i andra
omständigheter.

I detta sista kapitel har Maria Sofia de la Gardie sin
plats.

Vid en blick på hennes lifsgärning måste man erkänna
att under sextonhundratalet få om ens någon man eller qvinna
af svensk börd utöfvat i Sverige en affärsverksamhet mera
omfattande än hennes. Man måste skänka hennes viljekraft
och företagsamhet den största beundran. Man måste
erkänna, att hon var både varmhjärtad och intelligent, och
att hon var besjälad af en loflig ärelystnad Hon ville sina
barns, sina underhafvandes och hela sitt lands bästa.

Huru mycket den yttre verksamheten tagit hennes tid i
anspråk, hafva vi intet skäl att anklaga henne för
försummelse af hemmets plikter. Hon egnade sig ej åt affärerna
med större nit, förrän hon blifvit lemnad ensam, och sina
barnbarn älskade hon alltid med den största ömhet.

Nekas kan ej, att många af hennes företag
misslyckades, men hon dref fram mycket nytt och genom sitt
uppträdande måste hon hafva ökat intresset för utvecklingen
af våra ekonomiska hjälpkällor. Det är dock oftast deras

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free