- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
331

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

härdade qval, om hvilka vår förvekligade tid knappast
uthärdar att läsa. Dessa okända, okunniga allmogeqvinnor
voro sanningens martyrer, hvilka förtjena eftervärldens
vörd-nadsfulla beundran. De uthärdade svåra plågor dag efter dag,
vecka efter vecka, de förhördes ensamma eller i korsförhör,
utan att vilja bekänna någonting, som ej var sannt.

Hvad utstod ej den femtiofyraåriga enkan Göles-Brita
Olofsdotter, innan en falsk bekännelse kom öfver hennes
läppar! Hon var ej bland de första, som blifvit anklagade af
skräddarpojken, utan hon kom till tinget för att höra efter
sin dotter, som var bland de anklagade. Hon lät undfalla
sig några förbittrade ord öfver rättens tillvägagåenden, och
hon hade en fiende i en af fjerdingskarlarne. Mera
behöf-des inte. Hon underkastades flere förhör, och då hon envist
nekade svara, blef hon mera plågad än någon annan. Hon
tvangs att stå i nedhukad ställning med armarne nedsträckta,
så att endast ett halft qvarter fattades till marken. Omkring
handlederna voro hårdt tillskrufvade handklofvar. Två karlar
stodo vakt, så att hon ej skulle söka rubba sig ur sitt
plågsamma läge, som hon måste intaga, nära ett dygn, utan att
få förtära hvarken vått eller torrt. Sex par spö voro aflagda
för karlarnes räkning, ifall de skulle tröttna vid sitt grymma
handtverk och visa spår af medlidande.

Flere-’ förnyade pinoförsök aflupo lika fruktlöst. Hon
kunde ej förmås att bekänna. Man tog då och hängde upp
henne i handklofvarne vid en stolpe i ett portlider, så högt,
att hon på ett qvarter när ej kunde nå jorden. För att
komma åt stolpen, hade hon fått stiga upp på en korg,
som sedan blef undandragen. I flere omgångar lät man
den stackars qvinnan på detta sättet hänga. Hennes händer
och fingrar svullnade, och bloddropparne runno utför
armarne. Hon jämrade sig högt och uttryckte sin undran
öfver, att man så svårligen vågade pina en oskyldig. När
inte heller detta pinosätt hjälpte, klädde man af henne naken,
och hon lemnades timtals utsatt för nattkölden, man tog till
och med af henne hufvudklädet inför rätten, hvilket hon
kände såsom det bittraste af allt det lidande hon fått
undergå.

Hennes väktare tog och skar ett litet kors i hennes
nacke och smorde sedan hennes näsa med blodet. Han hoppa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free