- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
337

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hedvig Charlotta var lillan i familjen, det yngsta af
åtta syskon. Hon var ett känsligt, intelligent och vetgirigt
barn, och sedan hon väl kunde läsa innantill, undgick
ingenting tryckt, som kom i hennes närhet, hennes läshungriga,
forskande blickar. Hon förstod på långt när ej allt hvad
hon läste, och det yar ej ofta, som hon vågade fråga — det
var »så mycket som små flickor; inte behöfde veta», men det
var alltid några korn af vetande, som föllo i. det intelligenta
sinnets goda jordmån och som i en framtid kommo henne till
nytta, ty af ordnad undervisning fick hon endast obetydligt,
några lektioner under mellanterminerna för broderns
informator. .

Föräldrarne yoro allvarsamt bekymrade öfver sin dotters
läslust. »De visste nogsamt», skrifver hon själf härom, »att
ingen grufva någonsin funnits på parnassen och att ett lärdt
fruntimmer med ingen annan brudskatt än sin lärdom kunde
dömas till klosterorden, och som den icke är i anseende i
Sverige, tyckte de mera om att uppföda sin dotter till en
skicklig hustru än bland vishetsgudinnorna.» Deras
bekymmer var desto större, som Hedvig Charlotta var trög och
svårlärd, så snart hon skulle inöfvas i hushållssysslor och
handarbeten. Ibland dolde hon en kär bok under sitt
förkläde för att under knypplingen eller broderingen kunna
stjäla sig till en liten lässtund, men så blef hon ertappad på
bar gärning, och då vankades det snubbor af
eftertrycklig art.

Men hvad föräldrarne ej kunde, det var klippa
vin-garne af hennes lifliga, aldrig hvilande fantasi. Hon satte
ihop sagor och berättelser, hvarmed hon roade sina
jämnåriga, och ännu ett barn, diktade hon sånger, af hvilka
åtminstone en ansetts värdig att sedermera tryckas.

Då hon uppnått sitt trettonde år, förändrade sig
förhållandena i någon mån. Fadern lemnade sin tjenst och
flyttade med sin familj till landet. Hans yngsta dotter fick
nu tillåtelse, när hon ej af modern togs i anspråk för någon
förrättning i hushållet, att använda sin tid på sätt, som hon
själf fann för godt. Hon läste och hon idkade musik, med
flit och med lust. Ej heller behöfde hon nu längre studera
kors och tvärs utan all handledning, ty det fanns någon hon
vågade rådfråga. Denne någon var en ung ingeniör, Johan

Fries, Märkvärdiga qvinnor. ** 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free