- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
353

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fru Lenngren är alltid sann. Hennes fina
iakttagelseförmåga sträcker sig till de minsta enskildheter, men dessa
förrycka aldrig bildens helhet. Hon tager fram endast det,
som är mest karaktäristiskt; hon är aldrig omständlig, utan
hvarje hennes ord är oersättligt. Hennes bilder äro alla
gripna ur den henne omgifvande verkligheten,men lokal- och
tids färgen äro pålagda med sådan mästerhand, att de aldrig
skymma det rent mänskliga. Ater en orsak till att hennes
dikter läsas med oförminskadt nöje generation efter
generation.

»Fröken Juliana» och »Porträtterna» kasta öfver den
falska bördsstoltheten ett skimmer af löje, som inga ändrade
seder förmå minska. »Toaletten» kan ännu locka blygselns
rodnad på en vissnad, sminkad kind, »Herras och fruns
morgonkonversation» hålles minst lika ofta, om ej oftare, i
våra än i skaldinnans dagar, fru von Grossen rör nu
liksom fordom upp heJa världen »för en docka tråd», och ännu
lefva de som, tyngda af välmåga, sucka med hennes värde
prost:

»O Herre, mig Din styrka gif
I denna mödosamma världen.»

Den svenska nationalsynden, fåfängan, är främst
föremål för hennes iakttagelser, och hennes penna dröjer med
förkärlek vid dessa bilder af fattiga, tarfliga, sjuka, gamla,
som i det sista äro högfärdiga, förnäma, gentila,
ungdomliga. I »Biografien» kulminerar hennes talang att i få ord
teckna en lifslefvande »Adam Homo», af en för vårt land
sorgligt nog karaktäristisk typ.

Få iakttagare af människonaturen ha haft skarpare blick
för det komiska än fru Lenngren. Man har tvistat, om hon
behandlade de mänskliga dårskaperna med satirikerns skärpa
eller med humoristens medkänsla. De ästetiska termerna
synas ej vilja passa in på denna blandning af godt lynne,
bitande qvickhet och fin ironi, som är för henne
karaktäristisk. Man har sagt, att arten af hennes skämtlynne just
i denna sin blandning har någonting egendomligt svenskt.
Detta skulle då vara ännu en orsak till att hennes
dragningskraft med tiden ej minskats.

I sin sträfvan efter sanning slår fru Lenngren ibland

Fries, Märkvärdiga qvinnor. ** 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free