- Project Runeberg -  Märkvärdiga qvinnor / Serie 2. Svenska qvinnor /
355

(1890-1891) Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vänners omdöme om hennes personlighet, utan också många
af hennes dikter. Hon lade likväl alltid sina känslor i dagen
med mycken försynthet. Hon omhuldade och afgudade dem
ej, stoltserade och triumferade ej med dem. De kommo
endast fram enkelt, stilla, såsom innebärande hela sanningen.

Hennes skarpa blick hade upptäckt det falska patos, den
uppstyltade retorik, hvaruti de starka känslorna så lätt
utmynnade, ej minst på hennes tid. Dessa högtrafvande
sånger om dygd, hopp, kärlek och tro, dessa ljufliga
herdescener, som hennes samtid beundrade, föreföllo henne osanna
och — komiska. Hon såg alltid lättare än alla andra
skillnaden mellan synas och tara och var alltid färdig med ett
godmodigt löje eller ett uddhvasst skämt.

Fru Lenngren vågade sig en gång på kunglig
födelsedags- och festpoesi. Hon skref sin »Eklog», i sin enkelhet
originel, vacker och mera till hjärtat gående än alla de
granna fraser och stora ord, hvarpå sjuttonhundratalets
litteratur är så rik.

I »Den glada festen», i »Buketten», »Källan»,
»Poj-karne», »Tiggarflickan» och några andra småstycken har
hon gifvit uttryck åt den sunda, enkla känslighet, som kan
sägas vara den vackraste sidan af hennes individualitet både
som skald och människa.

Fru Lenngren har försökt sig på dryckesvisan,
lärodikten, parodien, balladen, men det är i idyllerna och satirerna,
som hennes skaldekynne tydligast framträder, det är främst
i dem hon visar sina två stora egenskaper, qvickhet och
känslighet, hvilka i hennes bästa arbeten uppträda förenade,
det är först och främst i dem hon alltid är klar och sann.

Liksom den stora skaldinnans dikter ännu lefva i friskt
minne hos hvarje bildad svensk, så hafva vi ock redan i
barndomen gjort oss förtrogna med de allmänna dragen af
hennes lefnad. Vi känna hennes enkla, flärdfria väsen,
hennes hjärtegodhet, hennes tillbakadragna hållning, som gjorde
det svårt för en ytlig bekant att ana, hvilket snille som
doldes inom denna husmoder »sans peur et sans reproche».

Och djupare än till dessa allmänt kända drag är det
omöjligt att tränga. »Hon skänkte världen sina sånger blott», hon
var ej den, som öppnade sitt hjärtas vrår och vinklar för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:25:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/feqvinnor/2/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free