Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lefnadsöden*), men hon själf hade tillräckligt med kunskaper,
tillräckligt med snille för att inse, att, om man »studerar
världen väl, . den ger ämnen nog att tänka», att »hvar
människa är en bok, värd att känna», och att »oftast af en
tok den vise någon visdom lärde». Fru Lenngren hade ej
något mångfrestande, oroligt, ombyteslängtande lynne, hon
hade fått en bland goda feers bästa gåfvor, att kunna se de
komiskå sidorna af denna världens skröpligheter, hon tyckte
till och med att denna värld, »noga öfverlagdt» har »mer
rätt till löje än till tårar».
Fru Lenngren behöfde dock ingalunda genom sitt
giftermål säga farväl åt alla sin ungdoms intressen. Hon ville ej
längre vara. författarinna, hon arbetade utan anspråk och
utan ärelystnad, hon skref måhända ej tiondedelen af hvad
hon skulle skrifvit, om hon ej bundits af sina husliga
plikter, men hon skref nog för att blifva en af våra klassiska
författare, och *nåhända hade hon som M:lle Malmstedt aldrig
kunnat få den litterära utbildning hon fick som Carl Peter
Lenngrens maka.
Ty vi må väl minnas, fru Lenngren lagade ej blott
såser åt sin herre och man och hans umgängesvänner. Hon såg
visserligen efter såsen, »att den ej fräste öfver», hon uppträdde
ej vid tebordet med bläckiga fingrar och blåstrumpeminer —
och detta var på den tiden ett ständigt ämne till beundran
och förundran — men hon var tillika en värdinna, som
uppmärksamt lyssnade till de vittra och lärda samtal, h vilka
fördes i hennes närhet, och hon tog mer än en gång del i
dem med sitt lekande allvar. Kellgren, Leopold, Rosenstein,
m. fl. voro ofta sedda gäster i hennes hus, de bildade till
och med ett litterärt sällskap, af hvilket hon var medlem.
Fru Lenngren läste dessutom ej obetydligt, som synes
af hennes från många olika lands författare hemtade
efter-bildningar och öfversättningar. Visserligen berättas det, att
hon skulle hellre försakat läsningen af Horatius, än hon
ville man skulle tro henne ha en så lärd sysselsättning. För-
*) Fru Lenngren afskydde, sora naturligt var hos en så gedigen
karaktär, när man i sällskap ville framhålla hennes snille och liksom
förevisa henne. Hon blef då odrägligt torr och likgiltig, påsom den gång då
fru Franzén omöjligen kunde få henne intresserad för något högre än
Ȋlsklingskalfvem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
