Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en fin kroppsbyggnad, ej olika Maria Edgeworths*), om
hvars sätt att vara hon äfven stundom påminde, synnerligast
då hon språkade med barn, hvilka hon tycktes mycket älska.
Man såg, att det var blott med svårighet hon kunde förmås
att gå förbi ett litet barn, utan att egna det ett vänligt ord
eller en smekning. Hon kunde aldrig ha varit vacker i
ordets vanliga bemärkelse, men hennes oregelbundna drag
voro långt ifrån frånstötande. Hennes behagliga, stundom
lekfulla sätt att vara, hennes frihet från all affektation, det
varma intresse, med hvilket hon deltog i allt, som föregick
omkring henne, vissa egna favorituttryck, halft svenska,
halft engelska, hennes rikhaltiga förråd af roliga historier
och anekdoter, bevarade i ett oöfverträffligt godt minne —
allt förlänade åt det dagliga umgänget med Fredrika Bremer
en pikant omväxling. Hon var otroligt rörlig och nygirig
och genomsökte alla husets tillhåll under spörsmål och
förfrågningar till tjenarne, af hvilka dessa funno sig halft
besvärade, halft roade. Vid alla tillfällen gaf hon dock fullt
lika mycken upplysning, som hon erhöll. Jag märkte snart,
att hon tyckte om att ensam göra besök i kojorna i den
närliggande byn, och lemnade henne oftast att följa sin
böjelse. ––-Ingenting, om ock aldrig så trivialt, undgick
hennes uppmärksamhet». — —
Vid återkomsten till Sverige möttes Fredrika af ett
bittert dödsbud. Hennes älskade syster Agathe var död.
Det var med tungt hjärta hon nu tog sig för att
undertiteln »Hemmen i nya världen» utgifva sina bref till
denna syster. Detta förklarar, att redigeringen ej blef så
omsorgsfull, som den borde hafva varit. Man klandrade att
åtskilligt, som tillhörde privatlifyet, medtagits och att
författarinnan i brefven talade för ofta om sig själf, man tyckte hon
var för varmt intagen af det nya landet och misstänkte, att
det berodde af att hon där blifvit så firad — för mycket
firad, hviskade den svenska afundsjukan.
Det är nu snart fyratio år sedan dessa bref utkommo,
allmänheten har vant sig vid att författare i sina
reseskildringar tala långt mera om sina egna små angelägenheter
*) Engelsk romanförfattarinna (f. 1767, *)• 1849), erbjuder många
jämförelsepunkter utom de här nämnda med Fredrika Bremer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
