Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än Fredrika Bremer gjorde, afunden har tystnat, hennes rykte
ar befäst. Hennes resa i Amerika och hennes uppfattning
af de amerikanska förhållandena hafva nu för oss ett historiskt
intresse, och hennes skildringar förblifva ibland det
intressantaste, som är skrifvet om det unga landet på andra sidan
oceanen.
»Jag hvilar och njuter», hade hon skrifvit från den
amerikanska badorten Cap May, »såsom jag ej ännu gjort det
här i landet, ty här först har jag fått rätt rå om mig själf.
Den rastlösa tanken arbetar ändå, skrifver romaner och
dramer, med scener alla i Sverige, ehuru scenerna här kalla
dem till lif. Men för Sverige lefver jag i all min diktan
och traktan.»
Hemkommen, ville hon nu också i Sverige inplantera
det bästa af de många lifserfarenheter hon gjort i Amerika.
Främst ville hon arbeta för förbättrandet af den svenska
qvinnans ställning. Den uppfostran, som amerikanskorna
er-höllo, det gagn de kunde göra sin familj och sitt land, ville
hon skulle blifva de svenska qvinnornas del. Hon ville, att
den ogifta qvinnan skulle få blifva myndig, få rätt att
förvalta sin egendom, hon ville, att q vinnorna skulle få samma
ratt att inhemta kunskaper som männen. Blefve de gifta, så
skulle kunskaperna ej skada dem, blefve de ogifta, kunde de
utbilda sig till med deras anlag lämpliga yrken. Ingen
anställning borde vara dem förmenad därföre att de voro
qvinnor, om de visade sig kunna sköta den.
Dessa ideer hade redan förut föresväfvat henne, i nästan
alla hennes romaner märker man ansatser till att skaffa sitt
kön rätt, frihet, kunskap, man känner tydligen hennes egen
ungdoms bittra erfarenheter, hon hade redan länge talat om dem
med sin vän Böklin, men nu blefvo de herskande, bestämmande
för hennes lif. Hon verkade för dem dels genom enskilda
samtal med de många inflytelserika män och qvinnor, med
hvilka hon stod i beröring, dels genom sina skrifter.
Att under romanens lekande form behandla sociala
spörsmål hade länge brukats med fördel i Frankrike. Fredrika
Bremer hade i sina romaner visserligen icke varit utan en
utpräglad tendens, ty man skönjer alltid hennes personlighet
och hennes åsikter, men hon hade likväl noga vaktat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
