Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 1. Virchow och Häckel om darwinismens politiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställas, fast i en annan ton och mer eller mindre
skickligt, af alla socialismens motståndare, som gärna vilja
påtaga sig en vetenskaplig min och till större
bekvämlighet i polemiken gärna betjäna sig af allmänna fraser,
som äfven stå i hög kurs inom vetenskapen.
Det är icke svårt att visa, att i denna polemik var
Virchow den, som egde den säkraste och klaraste blicken,
enär de sista bägge årtiondenas historia ju gifvit honom
fullständigt rätt.
Under denna tid hafva nämligen de båda
riktningarna utbredt sig med en förvånansvärd styrka, den
ena har i sina grunddrag blifvit utan motsägelse antagen
af alla naturforskare, den andra har spridt sig med
sina allmänna sträfvanden såväl som med sin politiska
taktik i alla det offentliga medvetandets och samvetets
kanaler, än såsom en öfver hela landsträckor sig
spridande öfversvämning, under det dagligen växande trycket
af materiellt och moraliskt elände, än såsom ett långsamt
och oemotståndligt, i tankarnes finaste förgreningar
insipprande ämne, som bemäktigat sig alla hufvuden, hvilka
icke helt och hållet behärskas af fördomar eller blifvit
fördummade af stirrande på statens kaka.
Politiska och vetenskapliga teorier äro naturfenomen
likaväl som alla andra, och icke nyckfulla och efemera
arabesker af upphofsmännens personliga godtycke; om
nu dessa det moderna tänkandets båda
hufvudströmningar varit i stånd att, framträngande bredvid
hvarandra, öfvervinna den häftiga opposition, som strax
höjdes från det vetenskapliga bakåtsträfvandet; om deras
medvetna anhängares led blifva tätare med hvarje dag,
så ligger ju redan däri, att de icke kunna stå
oförsonliga eller oförenliga gent emot hvarandra. Härtill
kommer, att de tre hufvudargument, till hvilka Häckels
mot socialismen riktade dråpslag i det väsentliga låta
redusera sig, hvarken hålla streck inför vetenskapliga
begrepps elementära kritik eller det dagliga lifvets
nyktra iakttagelse.
Dessa tre argument äro följande:
1. Socialismen eftersträfvar en inbillad jämlikhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
