Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. DARWINISM OCH SOCIALISM - 2. Människornas olikhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty på intet vis förfäktar socialismen densamma, utan
vill fastmer bygga på olikheten (i darwinistisk mening)
för det individuella och sociala lifvets reformerande.
Härmed har man också tillbakavisat den beskyllning,
som åter och åter framställes mot socialismen, nämligen
att den skulle under egendomsgemenskapens blytyngd
förkväfva och undertrycka all personlighet och att den
enskilde skulle i det socialistiska samhället blifva blott
och bart ett arbetsbi i den sociala bikupan. Just
motsatsen är det rätta. Ett förkrympande och förintande
af otaliga individualiteter, hvilkas framträdande i ljusa
dagen skulle hafva kunnat tillföra dem sjelfva och
samhället de största fördelar, hör tvärtom till de oftast
förekommande handlingar, som våra dagars
storborgare-samhälle gör sig skyldigt till, i hvilket samhälle,
från-sedt alldeles särskildt framstående och utpräglade
personligheter, enhvar blott uppskattas efter hvad han eger,
och icke efter hvad han är. Den, som födes i fattigdom
till världen (något som man ju icke sjelf kan rå för),
må af naturen hafva fått på sin arfvedel konstnärligt
eller vetenskapligt snille — utan en viss förmögenhet,
som gör det möjligt för honom att utstå de första
mot-huggen i kampen för tillvaron samt att förvärfva en
högre utbildning, eller utan en lyckträff, sådan som
den hvilken sammanförde herdegossen Giotto med
Ci-mabue*), skall lians ljus släckas och han sjelf blott
blifva ett nummer i lönslafvarnes stora skara, medan
samhället går miste om en intellektuell skatt och
förmögenhet Den person däremot — och det är
ingalunda hans personliga förtjänst — som födes med
rikedomar, kan vara otillräknelig eller half idiot, han
*) Om Giotto, den italienske konstnären, som lefde i
slutet af ll:te och början af 12:te århundradet, berättas,
att han som barn var herdegosse, och att Giovanni Cimabue,
den store mästaren, påträffade honom då han satt och
tecknade af ett får. Cimabue tog den unge Giotto med sig,
undervisade honom, och Giotto blef sedermera känd som både
arkitekt och bildhuggare, men framför allt som målare.
Öfvers. anm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
