Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UTVECKLINGSLÄRAN OCH SOCIALISMEN - 9. Lagen om det skenbara tillbakagåendet och kollektivegendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
befunne sig i en utveckling till ett definitivt
stadfästande *). Men civilisationen har i en följande
utvecklingsepok slagit in på en annan riktning och upphäft
människans egendomsrätt öfver människor. Likaså kan
det under loppet af allt vidare kulturframsteg komma
dithän, att privat egendom till jorden måste försvinna.”
Denna af Spencer redan år 1850 i “Social Statics”
uttalade tanke har han äfven hållit fast vid i sitt
senare verk ”Justice” (1892). Men den af Henry George
såsom enda räddningsmedel fordrade och af Gladstone
för den irländska frågans lösning föreslagna
nationaliseringen af jordegendomen synes dock Spencer alldeles
outförbar, och han kommer sålunda numera till det
resultat, ”att samhället visserligen är jordens närmaste
egare”, men att en mera ingående undersökning har fört
honom till det resultatet, att man äfven måste
upprätthålla den individuella rätten till jordegendomen,
fast på samma gång lägga den under statens
suveränitet. Tyvärr visar Spencers arbete ”Justice”, liksom
hans andra senare verk, t. ex. om välgörenheten, en
steril subjektivitet, som sticker sällsamt af emot hans
första arbetens rika skatter af fakta och bär sorgliga
spår af gubbaktighet, hvartill också hans mäktiga
tankeorgan måste förfalla. Den i ”Justice” förekommande
”mera ingående undersökningen” framhäfver följande
tvänne hufvudargument: 1. de nuvarande jordegarne äro
icke de direkta afkomlingarna af dem, som först
eröf-rade och monopoliserade jorden, utan hafva oftast
för-värfvat den genom fria fördrag; 2. samhället har en
besittningsrätt till den jungfruliga jorden, såsom den
var, innan egaren odlat den, förbättrat den och försett
den med byggnader etc.; men det skulle vara hardt när
omöjligt att åstadkomma godtgörelse för dessa arbeten
och uppoffringar.
*) Som kändt är, har ju Aristoteles, som höll sin tids
relativa rätt för en absolut social lag, förklarat slafveriet för
en naturens inrättning samt menat, att människorna födas
till slafvar eller till herrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
