Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UTVECKLINGSLÄRAN OCH SOCIALISMEN - 11. Utveckling, revolution och omstörtning. Socialism och anarkism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sande af känslorna, som af reaktionen skickligt
begagnas samt slås mynt utaf.
Att råda arbe tar ne att utan hvarje förberedelse
vilja söka genomföra sina kraf och framför allt att utan
den trygghet, som endast solidariteten och det
gemensamma moraliska medvetandet skänka, uppresa sig mot
de härskande klasserna, det är detsamma som att spela
de sistnämnda korten i händerna; ty de kunna i hvarje
våldsam sammanstötning vara säkra på segern, så länge
icke utvecklingen är mogen och revolutionen fullständigt
förberedd.
Således visade det sig också under de blodiga
oroligheterna på Sicilien, att våldsdåd och uppror alldeles
icke förekommo där, hvarest socialismen var spridd och
omfattad, såsom t. ex. bland de jordbruksarbetare, hvilka
af dr. Nicola Barbato lärt känna socialismens idéer,
under det att konvulsiviska rörelser, uppresningar emot
camorran och mot kommunalförvaltningarnas
korrump-tionskotterier förekommo där den socialistiska
propagandan var okänd eller redan i sin början skjuten åt sida
af hungerns och förtviflans instinkter.
Historien visar, att i länder, där uppror ofta
inträffa, stå de sociala tillstånden på en låg
utvecklingsgrad, ty här utmattas samt splittra sig folkets krafter
i dessa feberaktiga och konvulsiviska utsväfningar, som
omväxla med perioder af misströstan och modlöshet,
med fatalistiska infall att afhålla sig från att rösta. Det
fattas dem uthållighet i medveten handling, som
skenbart är uttröttad och svag, men i verkligheten allena
förmår åstadkomma historiens under.
För den skull predikar i vår tid den marxistiska
socialismen den principen, att i alla länder den
politiska makten, såväl i staten som i
kommunalförvaltningen, skall eröfras genom medveten organisation af
arbe-tarne till ett kompakt parti; har det en gång lyckats
att skapa, befästa och utvidga denna organisation, så
komma dess resultat att blifva helt andra än de
upproriska massornas, de komma att blifva revolutionära i
ordets egentliga mening. Ju starkare arbetarepartiet i
Enrico Ferri.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
