Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördrag. Oberoende af dessa åtgöranden kom dock en
nederländsk flotta till svenskarnes hjälp och ingrep på ett
afgörande sätt i stridens utgång. Utrustandet af denna
flotta var dock en enskild mans verk, Louis de Geers,
för hvilkens enskilda intresse krigets lyckliga utgång för
Sverige var af så stor betydelse, och som därföre af all
makt sökte bidraga därtill. Staterna beslöto i stället
att afsända en förmedlings-ambassad, som dock i Sverige
sågs med oblida ögon. Svenskarne ansågo, att de vid
fredsunderhandlingarna kunde handla alldeles oberoende
af Generalstaterna, för så vidt ej dessa ville förnya det
af Sverige brutna 1640 års fördrag och aktivt deltaga
i striden. En del af sändebuden återvände till Haag för
att där framställa dessa svenska förslag. De gillades
af Holland och Amsterdam, men ogillades af Zeeland och
ståthållaren. Beslutet drog som vanligt i detta land ut
på tiden. Slutligen bestämde man sig för en utrustning
mot Danmark, och sändebuden skulle återvända för att
förena sig med svenskarne vid fredsunderhandlingarna.
Innan dessa sändebud hunno återvända till norden,
hade svenskarne afslutit med Danmark freden i
Brömsebro, enligt hvilken de, utom några landvinningar,
förskaffat sig tullfrihet i sundet för alla sina besittningar
utom de tyska äfven som tullfrihet för svenska varor å
främmande skepp, hvilka bestämmelser naturligen voro
i hög grad menliga för den nederländska handeln och
kunde ej annat än hos Staterna väcka den djupaste
förbittring mot Sverige. Ställningen i Europa var dock
sådan, att Staterna funno rådligast att förnya 1640
års förbund den 15 augusti i Suderokra, hvilken traktat
fått namn af garantitraktaten [1].
Med 1645 års fred inträda de svensk-nederländska
förbindelserna i ett nytt skede (det tredje). De
allmänna drag, som utmärka de politiska förhållandena
från denna tid, kvarstå under Karl Gustafs, de endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
