Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Östersjöfrågan. Denna makt såg dock ej med blida ögon
förbundet mellan Staterna och Brandenburg [1].
Ett annat tillfälle att motarbeta Sverige hade erbjudits
Generalstaterna, då svenske och nederländske sändebud
sammanträffat, under loppet af 1654 på kongressen i Stade där
tvistigheterna emellan Sverige och Bremen skulle afgöras.
Bremen hade sökt hjälp hos Staterna, men kunde ej erhålla
någon sådan, enär provinsen Holland ansåg hvarje landkrig
oförenligt med sina intressen. Någon direkt hjälp lemnades
således ej, endast pänningeunderstöd. Dessutom beslöt man
att afsända en förmedlingsambassad, och den från Sverige
återkomne v. Beuningen sattes i spetsen för densamma.
Å svenskarnes sida fördes underhandlingarna med
Bremen af Shering Rosenhane. De nederländske sändebuden
blefvo af honom temligen snäft emottagna; han fann
anmärkning mot deras kreditiv och titlar, deras medlarkall
ville han ej erkänna, men uppträdde de endast såsom
bremarnes rådgifvande vänner, ville han ej förmena dem
detta. I denna egenskap deltogo de också i
förhandlingarne och i det fördrag, som i nov. 1654 kom till stånd
emellan Bremen och Sverige [2].
Men det var ej blott genom att hos andra makter söka
motarbeta Sverige eller bland dem vinna bundsförvandter,
som Staterna under åren 1654 och 1655 visade sin
vaksamhet gent emot Karl Gustafs krigiska planer. Redan
den 13 juni n. st. 1655 faststälde Generalstaterna, att
tvänne mindre armékorpser skulle sättas på fältfot för
att skydda den östliga gränsen. I och med detsamma
som Königsmark öfvergick Elbe för att förena sig med
Wittenberg, garnisonerades trupperna åter, ty man fick
då klart för sig, att Bremen ej skulle blifva en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>