- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
58

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Uti uttrycket »ad parem circiter modum et taxam
atque tum temporis constituta vectigalia fuerunt» gjördes
anmärkning mot ordet circiter såsom i hög grad
förrädiskt, då det kunde möjligen borttaga all den garanti,
paragrafen medförde. Vidare anmärkte man mot det,
äfven vid förhandlingarne af nederländarne bestridda
undantaget för æqualiteten, nämligen enskilda personers och
kompaniers privilegier. Missnöje hade ock försports, att
bestämmelserna om den ofria, halffria och helfria tullen
icke i någon mon ändrats, samt att alla den svenska
regeringens åtgöranden sanktionerats genom
bestämmelsen »salvis regalibus et juribus» etc. Men angående
dessa sista klagopunkter begärdes ingen »elucidation»
På dessa förfrågningar svarade sändebuden, den 9 okt.
(n. st.) [1], att de handlat enligt sin instruktion och
erhållit bästa möjliga vilkor.

Karl Gustaf visade däremot sitt allvar med
traktaten, i det att han icke blott tillbakavisade genast de
nederländske ambassadörernas framställningar, utan äfven
befalde sin resident i Haag att begära det understöd,
som traktaten påbjöd gent emot Ryssland [2]. Denne
förklarade dock med bestämdhet, att detta var en
omöjlighet [3], ty utgången af Rigas belägring afvaktades af
Staterna, innan de ville taga ett beslut i en eller annan
riktning [4]. Appelboom ansåg det dock rådligast, att
konungen påskyndade å sin sida ratifikationen och
begärde därföre af honom så fort som möjligt ett
ratifikationsinstrument [5].


[1] Se bref fr. de nederl. amb. i Preussen af d. 15 nov. Bilaga
t. Apbms bref.
[2] Bref af den 5 sept. g. st.: Riks Reg.
[3] Apbms bref 2 okt. 1656.
[4] Apbms bref 9 okt. Många ansågo, att om Riga kom i
Rysslands händer, kunde handeln på Archangel flyttas dit och såge det
därföre ej ogärna. Detta oaktadt ansåg Apbm, att Sveriges
anseende i Haag skulle betydligt vinna på att Riga höll sig. Se Apbms
bref 6 okt. och 30 s. m.
[5] Apbms bref 24 okt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free