Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem, öfversattes och öfversändes till Nederländerna [1]. Det
var möjligen Conrad von Beuningen, som var
upphofsman till denna åtgärd. Brefven innehöllo åtskilliga
yttranden om den holländske falheten [2], hvilka, då de
upplästes i Generalstaternas församling och sedan de blifva
kända i Haag, uppväckte en storm af ovilja mot
Appelboom, hvaraf naturligtvis det land, som han
representerade, fick sin beskärda del. För att skaffa sig ett stöd
i sitt kinkiga läge, skref Appelboom till Karl Gustaf
med begäran, att han skulle försvara sin minister liksom
Gustaf Adolf vid ett liknande tillfälle försvarat
Camerarius [3] och ej lyssna till Staternas fordran, att han skulle
återkallas från Haag.
Appelboom inlemnade flera memorial till Staterna
för att urskulda sig för brefvens innehåll och påvisa det
orättmätiga, som låg i danskarnes tilltag [4]. Han
urskuldade sig med, att det endast var kopior af kopior och
därtill öfversättningar, som de deputerade läst, och att de
således ej hade rätt att döma hans bref såsom de gjorde.
Appelboom hade sagt, att man skulle kunna vinna många
med penningar, och att de danske och spanske kunde
mycket uträtta, därför att de hade sådana, men att gifva
penningegåfvor, det var ju en sak, som brukades öfver
hela verlden.
Appelboom klagade, att man ej ville »agnoscera
honom såsom publik minister» [5]. Det fans dock ett parti,
som ogillade danskarnes åtgärd att borttaga brefven, och
till detta parti hörde själfva de Witt [6]. Flere personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
