Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Staterna och Portugal, och en nederländsk flotta
hade afsändts till den portugisiska kusten [1]. Staternas
gamla bundsförvandt Brandenburg stod dem visserligen
åter, men misstron till det oraniska partiet gjorde alltid
kurfursten misstänkt hos ett stort parti, och ej kunde
häller Königsbergerfördraget så lätt glömmas [2].
Ej underligt under sådana förhållanden, att
meningarne voro delade uti Haag, huru man skulle förhålla
sig i den nordiska politiken. De försiktige ville, att
man ej skulle lägga sig i de nordiska angelägenheterna
och öka antalet af sina fiender, då man ej hade några
säkra vänner att påräkna. De djärfve däremot ville en
kraftig inblandning, på det att den ifrån alla sidor
hotade handeln ej måtte vid Östersjön få en obotlig skada.
Alt skarpare framträda under hösten 1657 dessa bägge
partier [3].
Den 10 dec. n. st. inlemnade Appelboom ett
memorial, däri han betygar Sveriges vänskap för Staterna.
Äfven Rosenvinge inlemnade den 18 dec. n st. till
Hollands ständer, där han hade sitt egentliga parti, ett
memorial, i hvilket han yrkade på hjälp för Danmark
under förevändning af, att det var Generalstaterna, som
lockat denna makt till krig [4]. Ständerna föreslogo ock
att sända en flotta och 6,000 man till Danmarks hjälp,
om Sverige ej ville gå in på en allmän fred på
brömsebro- och stumsdorfer-fredernas vilkor under Staternas
medling, men beslutet kunde ej genast genomdrifvas, enär
Dort och Rotterdam motsatte sig detsamma. Småningom
lyckades man dock häfva deras betänkligheter, och den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
