- Project Runeberg -  Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering /
83

(1883) [MARC] Author: Ellen Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

28 och 29 jan. n. st. framstälde Holland en resolution
i angifna syfte till Generalstaterna [1].

Men hjälpsändningen till Danmark skulle blifva
dyrbar, och ett krig vid Östersjön var alltid en förlust
för Staterna; man var därföre ock betänkt på andra
utvägar. Den skicklige diplomaten van Beverningh [2]
uttänkte en plan af den beskaffenhet att, om blott Sverige
ville gå in på densamma, den skulle enhälligt antagas
af de olika provinserna. Karl Gustaf skulle antaga
Generalstaternas mediation, erhålla af dem en stor
penningesumma, men i stället sluta fred med Danmark och
Polen samt återlemna de gjorda eröfringarne. I freden
skulle dock ej huset Österrike inneslutas, utan skulle
konungen använda de erhållna penningarne för att kriga
emot nämda land och dymedelst befordra »det evangeliska
väsendet» [3]. — v. Beverninghs plan sammanföll således
med de förslag, som utgått från England och Frankrike och
redan före danska krigets utbrott upptagits af Karl X själf [4].

Dessa framställningar kommo dock nu alldeles för
sent för att uppmärksammas af Karl Gustaf, då hans
framgångar i Danmark öfverträffade, såsom kändt är, hans
djärfvaste förväntningar.

Sveriges ställning till Staterna hade med det nya
året 1658 blifvit sådan till följd af dessa framgångar,
att några förlikningsförslag eller elucidationspunkter ej
längre kunde utöfva något inflytande, och holländarne
uttalade öppet, att de ej ansågo sig skyldiga att
ratificera en traktat, som blifvit ingången före det danska
kriget, hvilket hade omgestaltat de politiska förhållandena [5].


[1] Urkunden u. Actenstücke VII 121.
[2] De Thou skref t. Mazarin 14 juni n. st. 1657: »La personne
qui a le plus de part auprès de M:r de Witt, et sans l’avis et
conseil duquel il fait peu de choses est M:r de Beverningh; c’est un
esprit prompt et hardi». — Archives de la maison d’Orange 2:ième
série V 177.
[3] Apbms bref 4 jan. 1658.
[4] Carlson anf. st. sid. 287; se äfven sid. 167.
[5] Apbms bref 11 jan. och 4 febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvene/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free