Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
niga: Equisetum L. Fräkenväxterna
utgöra en medelform mellan Bräken
och Barrträd. Af misstag benämnes
Bräken stundom för Fräken— Liksom
af sjunkna kontinenter endast
bergstop-parne återstå såsom låga öar, så återstå
nu af fornverldens fräkenskogar endast
lågväxta plantor. — Fräken-arterna
hafva talrika namn i folkspråket, hvarför
här måste upptagas:
Dyfräken (E. limosum l.) med
en-pipig stjelk.
Kärrfräken (E. palustre l.) med
flerpipig stjelk; på fuktiga ängar.
Skaf-fräken {E. hiemale l.) med
sträfva stjelkar utan grenar. Kallas
allmänt Skafgräs.
Skogsfräken (E. silvaticum l.) med
mv^ket findelade kransgrenar.
Akerfräken (E. arvense l.) med
fruktbärande, enkla, grenlösa, snart
vissnande stänglar; de ofruktsamma
stänglarne äro greniga.
Ängfräken (E.pratense EHRH.),likt
det näst föregående, men spädare; de
fruktbärande stänglarne utskjuta
alldeles enkla grenar.
Fräkenbottnar benämnas dyfulla
träsk och flodbäddar, beväxta med
Dyfräken tätt som säden på en åker.
f Friikenträd, ett på Söderhafvets
öar växande barrträd, som liknar
Fräken : Casuarina equisetifolia Forst. —
Namnet är nytt, väl bildadt, men för
min del bibehåller jag helst det
Latinska namnet på dylika för oss helt
främmande växter.
Fränskifling, m., arter af slägtet
Skifling, med frän lukt och smak,
hvil-ka anses giftiga: Ilebeloma ?r.
i Fröbild, Fröludd, m.,
mikroskopiska svampar, som ingalunda
för-tjena upptagas.
i Fulbom, m.,Gotl. = Hyll.
Namnet är en förvridning af det Tyska
Faul-baum.
Fur, Fura, f. (oblik kasus furu),
ett allmänt bekant, ständigt grönskan-
de barrträd med tvenne parvis förenade
barr: Pinus silvestris L. Kallas i olika
landskapsmål äfven Fåra, Före, Fira.
(Jfr Tall.) Frukterna kallas Kottar, i
allmogespråket Borrar. »Furen blifver
det högsta trädet i Sverige, och det täflar
ofta med Eken i ålder». Linnés Vestg.
resa 247. — Vid Norums bruk i Vermland
räknade’ Linné år 1746 på en furustock
409 årsringar. »Jag håller gerna med
dem, som tro, att de många masttriin
och gamle stockar, som här i landet
funnits, böra erkänna den svarta döden eller
digerdöden för sin moder; ty då denne
utsopat folket, fingo skogarne växa fritt
detta träd var uppvuxet år 1337,
och de store förskräckelige pester...
tyranniserade emellan 1330 och 1350». Ders.
Furan växer opp att pryda heden.
RUXEBERG 2: 16.
Jarl Angantyr satt än
Uti sin sal af furu. tegnér 1: 96.
Flirgräs,n.,en vattenväxt af
Grodd-trådsväxterna,med trådlika stjelkar och
blad samt klotrunda, ärtlika frukter:
Pilularia r/lobtilifera L. Se Bot. utjl.
3: 235.
f Fustelliolz, m., veden af Rhus
Cotinus l., som färgar orangegult.
f FutteljllS, n., Skåne, enligt
Linné. Se Vätteljus.
Fyrlillg, m., en liten, på våta
ställen växande ört af Fetbladsväxternas
familj, med fyrtal i alla blommans
delar: Bulliarda aquatica Dec.
Fyrväplillg, m., kallas normalt
trefingrade blad, när de tillfälligtvis
hafva fyra småblad, t. ex. af Bläcken,
Klöfver, Harsyra. Benämnas äfven
Lyckoblad, emedan de anses betyda
framtida lycka. Ordspråk: »de
älskande fyrväpling plocka».
f Fålafötter, m. pl., Vesterg. =
Hästhofsört.
Fårgräs, rätteligen Fårsvingel.
Fårkummer, se Kummer.
+ Fårpungar, m. pl. =
Fårkummer.
Fårsvingel, se Svingel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
