Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trådlaf, ett Skägglafvarne mycket
liknande, trådformigt slägte, men utan
den sega mergsträngen: Ålectoria Ach.
— En svart art kallas Ståltrådslaf.
Tuschlaf, lik Nafvellafvarne, men
den horisontella hålen har på öfre
sidan uppstående bläddror och enkla
frukter: Umbilicaria pustulata Hoffm.
Af denna laf kan tusch beredas.
Ulflaf, Ulfmossa, en citrongul,
busklik laf, växande merendels på
spåntäckta kyrktak, hvilket gifvit
anledning till hvarjehanda skrock:
E-vernia vulpina (l.). Se Wahlenbergs
Flora Suec. s. 862.
Vinterlaf, en utmärkt, gulhvit laf,
växande på klippor i koncentriska
ringar, den ena utom den andra:
Par-melia centrifuga (l.).
Vägglaf, se Gull-laf.
Örnlaf, en skorplikt utbredd,
hvit-grå laf, med tegelfärgade, skål-lika
frukter: Lecanora tartarea Ach. En
värderad färglaf.
Lager, m., ett välbekant träd med
ständigt grönskande löf: Laurus
nobilis l. Växer i södra Europa; odlas hos
oss i orangerier.
Den andra (kransen) var af lager,...
Talangens pris och hjeltemodets lön.
LEOPOLD 2: 291.
Lagerkörs, f., en art af slägtet
Körs, med läderartade, glänsande, icke
affallaude löf, införd från Orienten:
Cerasus Laurocerasus Lois.
Lagervide, se Vide.
f Lagerört, upptagen i D alins
ordbok, måste bero på något misstag, ty
ett sådant namn finnes icke; det är
dessutom alldeles olämpligt, emedan
Tibasten, hvartill det hänföres,
hvar-ken liknar Lager eller är någon ört.
Lakrits, m., den utpressade saften
ur roten af Lakritsörten, Glycyrrhiza
glabra l., tillhörande Artväxterna. I
äldre tider fördes namnet till vår
inhemska Backsöta, af Palmberg kallad
Svensk Lakrits. I vissa landsorter
anses äfven Stensötan för Lakritsrot,
hvilket namn förvränges till
Karise-rot.
Laktuk, m., ett örtslägte
tillhörande Fibleväxterna, med platta frön och
hårlikt, skaftadt fröfjun: Lactuca L.
Arterna af Laktuk hafva ymnig hvit
mjölksaft och äro iner eller mindre
narkotiska.
Giftig Laktuk har vågrätt sittande
blad, taggiga på ryggnerven: L. vi- ^
rosa l. Af dess saft beredes
Lactu-carium.
Sallats-laktuk har bladen såsom
den föregående, men utan taggar: L.
sativa L.
Skogs-laktuk har spjutlikt flikiga
blad utan taggar; endast
femblommiga blomhufvud: L. muralis Dou.
Vild Laktuk har snedvridna,
nästan lodrätt stälda blad, taggiga på
ryggnerven: L. Scariola L. Har ej
den fräna lukt, som tillhör Giftiga
Laktuken.
Lambertsnöt, f., en art af Hassel.
Landliafre, m. = Flygbafre.
Landkartelaf, se Laf.
Landsknektar, m. pl. =
Lundkovall. Kallas förnämare äfven
Svenske Militärer. Om benämningen
Landsknektar skrifver Linné: »Ett ganska
artigt namn, emedan denna örten bär
Svenska liveriet, med rocken eller bladerna,
som äro högblå, och bröstet eller
blommorna inunder gula». Sk. resa 319.
-hLappllål’,n.,Norrbotten=Stagg.
iLappliätta, f., Dal. = Guekusko.
Lappskogräs, Lappskostarr,
Vesterb., åtskilliga större starrarter,
som Lapparne pläga inlägga i skorna
för att bibehålla värmen. Se
Blåse-starr.
Lavendel, m., en sydeuropeisk ört
af Sugeväxternas familj, med blommor
i ax, utmärkt för sin vällukt:
Lavan-dula ofjicinalis Chaix.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
