- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
70

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i Lavendelsgräs, n.=Vårbrodd.

Obrukligt, onödigt namn.

i Lavring, m., Fischerström =
Sträfse.

Laxblomster, n., Medelpad =
Bulleblomster.

Ledgräs, n., bättre Ledkrans,
en i vatten växande ört, med bladen
och små blommor i krans vid den enkla
stjelkens leder: Hippuris vulgaris L.
I folkspråket förvexlas denna ört ofta
med Fräken, hvilket derföre stundom
benämnes Ledgräs; men oförklarligt
är, huru detta namn kan af Dalin föras
till Pedicularis palustris L. [Enligt
Linné, Fl. Svea. n. 551, kallas P. palustris
i Dalsland Ledgräs. Utg. anm.’]

f Leffelkrut, n., ett löjligt namn,
bildadt efter Tyskans Löffellcraut, en
öfversättning af Cochlearia (derefter
på Svenska Skedört), hvilket jag icke
skulle hafva anfört, om ej äfven
Wahlenberg upptagit det. Men man har
alltid varit mån om att införa
rådbråkad Tyska i vårt språk.

Lefvermossor, en talrik
växtfamilj, närförvandt med Löfmossorna:
Hepaticcs Juss. De talrika nybildade
slägtena ega ej Svenska namn, och
sådana äro öfverflödiga, emedan dessa
slägten blott af botanister komma att
urskiljas. Endast några äldre slägten
hafva egna Svenska benämningar,
såsom Jordlunga, Jordstråla och
Lef-versyl.

Lefversyl, m. så benämner
Wahlenberg slägtet Anthoceros L., lätt skildt
från öfriga Lefvermossor genom sina
långa, syl-lika frögömmen.

i Lejonfot, m., ett ur Tyskan
hem-tadt namn på Daggskål, hvilket likväl
aldrig vunnit burskap i Svenskan. Af
alla våra med lejon bildade växtnamn
förekommer ej ett enda i folkspråket;
de äro införda och böra utgå, emedan
vi ega bättre inhemska. |

f Lejongap, n., ett nyligen ur
Tyska frökataloger infördt namn på en
art af slägtet Antirrhinum L. (A. majus
l.), men olämpligt och formelt origtigt.
Se Skalle blomma.

i Lejonsvans, m., efter Tyskan
och der efter Grek. Leonurus =
Hjert-stilla.

f Lejontand, f., äfven efter Tyskan
och der efter Grek. Leontodon; men
till detta slägte hör numera icke den
växt, hvilken man kallat Lejontand,
och namnet är således obrukbart. Jfr
Höstfibla och Smörblomma.

Let ingår med betydelsen färg i en
del växtnamn, såsom Byttelet,
Hor-leta m. fl., vanligast dock i artnamn,
t. ex. Letkullor (se Kullor), Letlaf
eller Letmossa (se Laf), Letmåra eller
Letgräs (Galiurn boreale L.).

Anm. Flere författare skrifva lett; men
i Småland, der leta brukas oftare Un färga,
bar jag alltid bört ordet uttalas med
långt e.

f Letteträd, n., enligt Wahlenberg
benämning på Vägtorn.

Libsticka, f., en odlad mångårig
Umbellat, med gröngula blommor och
egendomlig, vidrig lukt: Levisticum
officinale Koch. Libstickan säges
för-drifva råttor, äfven giftiga ormar, då
den planteras omkring gårdarne.

Lievarg (liens fiende), m.,
vexlan-de benämning på hårdare växter, som
skada lien, t. ex. Frier, Jordvide,
Stallört.

Liguster, m.} en vacker buske med
hvita blommor i en tät vippa och med
svarta bär: Ligustrum vulgare L.
Liguster planteras allmänt till häckar i
trädgårdar och växer vild i Bohuslän.
Se Linnés Vestg. resa 192. —
Ligusterns bär användes fordom till bläck
och kallades derföre Prentebär (Engl.
Print, Tysk. Dintenbeere).

Hvita ligustren försmås, de svarta
vaccinier plockas.

ADLERBETH 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free