- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
72

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

växterna, med röda, i klase sittande
bär: Vaccinium Vitis idcea L. Bären
kallas Lingon, äfven Lingbär.

Hvad lyser här så rödt?

Lingon! Hela fältet fullt beströdt.

franzén 1: 369.

Och med sin grönskande prakt kröp
gladt i lockarnes skymning

Lingonriset omkring; det är
myrtenkransen i Norden.

tegnér 2: 94.

•fr Lingräs, se Linört.

Linnea, Linnésört, f., en liten,
refvig buske med upprätta, i spetsen
klynnedelade stänglar och klocklika,
hängande, rödletta kronor: Linncea
bo-realis l. Jfr Jordkrona. — Sveriges
barrskogar äro Linneans rätta
fädernesland.

Här i sitt rätta hem hur skön och
välluktsrik!

Och ingen i behag Linnea öfverträffar.

franzén 4: 61.

Linnés Fårgräs = Fårsvingel.
Linnés Höfrö = Fodersmäre.
Linrepe, se Repe.

Lins, m., ett från Vickorna knappt
skildt slägte genom mycket små
blommor, kronan endast af fodrets längd:
Ervum l. Utom den odlade, Äkta
Linsen (E. Lens l.), hafva vi tvenne
vilda arter: den ludna Duflinsen (E.
hirsutum l.) och den glatta Sparflinsen
(E. tetraspermum l.). — »Då linsen
mognat, dukas sparfvarnes bord».

Lin-snarrefva, se Snarrefva.

•fr Linört (Lingräs) =
Flug-sporreblomma.

Ljung (i äldre språket Ling), äfven
Lyng, LÖng, m. Småbuskar med
qvarsittande, barrlika blad. 1) Slägtet
Erica l., med fröhusets skiljeväggar
vidhäftade fröfästet, är högst artrikt,
synnerligast på, Gap, hvarifrån flera
arter hos oss odlas som
prydnadsväxter; blott en är ’inhemsk, nemligen
Klockljungen (E. TetralixL.). 2)
Slägtet Calluna Salisb., med fröhusets
skiljeväggar vidhäftade fröskalens kanter;

deraf finnes blott en art: Allmänna
Ljungen (C. vulgaris Salisb.), hvilken
utgör våra stora ljunghedar, mest i de
vestra landskapen. Mycket grof Ljung
får namn af Häst- eller Hors- eller
Rossljung (äfven Rossling).

Anm. Skulle man önska egna namn
för ofvannämnda slägten, måste Calluna
bibehålla namnet Ljung, och för Erica
antagas Eriker, såsom dess arter kallas
i trädgårdsspråket.

Ljungpinnar, m. pl., benämning
på växter med hårda, sega rötter, som
hindra plogen (t. ex. Blåhallon,
Fodersmäre, Stallört), icke på någon
bestämd växt. Se Retzius 2: 471. Jfr
Rast.

iLjungsilke, n. Hvarken växten
(Cuscuta Epithymum l.) eller namnet
förekommer i Sverige.

•fr Ljungsnöre, n., Hall. =
Mo-vippa. Se Bot. ut fl. 3: 238.
■fr Ljusbrand, m., ett äldre namn
på Kungsljus.
Ljussläckaremossa, se Mossa.

Loka, stamordet i flere Umbellaters
namn, t. ex. Hundloka. Jfr Eng.
Hemlock.

■fr Lomme, Lommegräs,
Lum-megräs, n. = Taskört. Jfr Linnés
Sk. resa 211. Som Capsella förr
förenades med Thlaspi, har namnet
blif-vit i systematiska arbeten öfverfördt
på den senare.

Lonke, n., en vattenväxt med
motsatta blad, utan både blomfoder och
blomkrona: Callitriche L. Ar
stamordet till Lunk och Lönke. Må ej
för-vexlas med Lånke af Lat. Lonchitis.

Lonkesérf, m., ett med Lonke lätt
förvexladt örtslägte,men som har både
blomfoder och blomkrona: Elatine L.

•fr Loppgräs, n. 1) i Österg. en art
af slägtet Lummer: Lycopodium
Se-lago L.; 2) en art af slägtet Slideknä:
Polygonum Ilydropiper L.; 3) Lopp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:27:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fesvvaxt/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free