- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
75

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

V Lärftsblomma, f., Smål., Blek. =
Knylbräcka.
Lärkblomster, n., Upl. =
Maj-hvifva.

Lärkträd, n., ett barrträd, likt
Tall, men med spädare, knippvis
sittande, årligen affallande barr: Larix
europcea Dec.

Löfbinda, f., se Binda. Genom
l^rvexling föres detta namn äfven till
Akervinda. Se Linnés Sk. resa 392.

Löfkoja (Levkoja), f., en bekant,
vanligen i fönster odlad art af slägtet
Matthiola, med fioletta blommor: M.
incana R. Bk.

Löfmossor, se Bladmossor.

Löfträd, n., träd med platta, hos
oss årligen affallande löf, till skilnad
från Barrträd, som hafva syl-lika,
vanligen qvarsittande barr. — »Det vore ej
ringa prydnad för riket, om allmogen
öfverallt i Sverige kunde förmås att vid
sina gårdar plantera löf trän, helst af de
4 högstammade slagen: Alm, Lind, Lönn
eller Ask, ... ty en gård utan trä är som
ett skalligt hufvud utan peruque».
Linnés Yestg. resa 7.

Lök, m. (Isl. laukr), ett allmänt
bekant och från äldsta tider odladt
ört-slägte (redan i 4 Mos. 11: 5 omtalas
Purlök, Rödlök, Hvitlök), tillhörande
Liljeväxterna, skildt från öfriga genom
sin egendomliga löklukt: Allium l.
De mest bekanta arterna deraf (utom
Ramslöken, som särskildt upptages)
äro:

Chalottenlök (A. ascalonicum l.),
med bar stängel, trinda blad och
treuddiga ståndare. Odlas, men
blommar ej hos oss.

Gräslök (A. Schoenoprasum l.), lik
den föregående, men med enkla
ståndare. Både vild (kallas på Öland
Alvarlök; se Linnés Öl. resa 53) och
odlad.

Hvitlök (A. sativum, l.), med
bla-dig, rund stjelk, treuddiga ståndare,
sammansatt lök. Odlas.

Kejpe- eller Skogslök (yl.
Scoro-doprasum l.), lik den föregående,
men med tve-eggade bladslidor och
enkel lök. Vild.

Piplök (A. fistulosum l.), lik
Rödlöken, men stjelken jemntjock,
bladen uppblåsta, pipiga. Odlas.

Purjolök (A. Porrum l.), lik Kejpe,
men blomhufvudet utan lökar. Odlas.

Rödlök (A. Cepa l.), med bar,
nedtill uppblåst stängel, trinda blad.
Odlas.

Sandlök (A arenarium L.), med
bladig, rund, lökbärande stjelk,
treuddiga ståndare. Vild. Ar ett vid
Skanör och flerstädes högst
förderf-ligt åkerogräs till följd af smålökarne
i blomflocken, hvilka blandas med
säden.

Ängslök (.4. oleraceum L.), lik den
föregående, men med enkla ståndare.
Vild. Kallas äfven Hundlök.

Lök ingår äfven i namnet på växter,
som hafva a) löklukt, t. ex.
Hvitlöks-ört, Löksuga; b) lökformigt gyttrade
blad, t. ex. Huslök, Taklök; c)
lök-formiga blomknoppar, t. ex. Kabbelök;
d) lökformiga frukter, t. ex. Lökäpplen,
Lökpäron.

Löksuga, f., en ört af slägtet
Teucrium l., tillhörande Sugeväxterna,
men blommorna sakna öfverläpp, och
vår art (liksom en Norsk) utmärker
sig genom löklukt: T. Scordium l.
Flera utländska arter af detta slägte
hafva sjelfständiga namn. Gamander
kan ej hänföras till vår art.

Lökväxter benämnas alla
Liljeväxter som hafva lökar, men ej höra
till Lökslägtet, stundom äfven andra.
I dessas slägtnamn ingår vanligen lök,
t. ex. Stjernlök, Vårlök m. fl.

LÖnke, m., en i vatten nedsänkt
mossa, vida afvikande från öfriga
Mossor: Fontinalis L. (F. antipyretica L.)

Lönn, f., ett allmänt kändt slägte
bland Löfträden, utmärkt af flikiga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free