Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådana först anlades för Orangeträdens
odling.
Der skönt orangen ibland lagern spirar
Med silfverblommor och med frukt af
guld.
beskow 1: 157.
T Oransört, f., Skåne = Allmän
Stålört.
i Orkorn (af or, mal), n., Vesterg.
= Kikbär.
Orleanaträd, n., ett resligt träd i
de varmare delarne af Amerika, med
hjertlika blad och stora, sköna,
rosenröda blommor: Bixa Orellana L. Dess
frön omgifvas af ett ämne, som lemnar
färgstoftet Orleana.
Ormax, n., ett litet grässlägte med
fjällikt öfver hvarandra liggande
blommor i enkelt ax, liknande en ormstjert:
Lepturus R. Be.
Ormbunke, m., ett slägte bland
Bräkenväxterna, med i tufvor eller
bunkar växande blad med runda
sporplättar på undre sidan: Aspidium Sw.
Tvärt emot både härledning och alla
äldre författare har man hänfört
namnet till hela Bräkenfamiljen.
Ormbär, n., en mångårig växt med
fyra i krans omkring stjelken sittande
blad, fyrtaliga blomdelar och svarta
bär: Paris quadrtfolia L.
Anm. I folkspråket öfverföres namnet
till flera vilda, icke ätliga bär, t. ex.
Troll-drufvans samt artemas af slägtet Solanum
L., och på Gotland skall Vägtorn
benämnas Ormbärsträd..
i Ormgräs, n., Dalsl.=Blodnäfva.
— Ordspråk: »ormen gömmer sig i
ormgräs» (latet anguis in herba. Virg.).
i Ormkagge, m., Verml. =
Ormbunke.
f Ormnäfva = Ormrot. En
alldeles falsk sammansättning af det
missförstådda Näfva.
i Ormris, n., Hels. = Örnbräken.
— Om de med orm flerfaldigt
sammansatta provinsnamnen på Örnbräken, se
Rietz Ordb. 489.
Ormrot, f., en afdelning af slägtet
Slideknä med mångåriga, vridna
rotstockar (Bistorta Toubn.) och ett ax i
toppen: Polygonum l. Arterna äro:
Liten Ormrot (P. viviparum l.),
med hvitt, lökbärande ax.
Äkta Ormrot (P. Bistorta l.), med
rödt ax utan smålökär.
f Ormskalle, m., Gotl. =
Gucku-sko.
f Ormskallrebräken, n.,
Wahlenberg = Läketunga.
i Ormstingsgräs, n.,
Orin-stingsrot, f., Finl. = Tulkört.
f Ormtunga, f. = Läketunga.
f Or-mylja, f., enligt Wahlenberg
= Brudbröd.
+ Ormöga, n. = Rifva. Ett af
botanister bildadt, men för en växt olärnp-^
ligt namn, och eljest obrukligt.
f Ormört, f., Dal. = Ormrot.
f Orne, m., Vesterg. (Gäsene
härad) = Ask. Namnet torde komma af
Lat. ornus.
Orselj, m., ett blått färgstoft, som
erhålles af lafslägtet Roccella,
företrädesvis från Canarieöarna. Jfr Orseljlaf.
+ Osteblomma, f., norra Boh. =
Eöllika. Namnet har blifvit härledt
från os, lukt; men kommer
sannolikare, enligt Rietz, af ysta.
Otterbär, se Utterbär.
Oxbärsbuske (egentligen
Oxel-bärsbuske), m., en liten, inhemsk
buske, hörande till Kärnfruktträden, med
äggrunda, helbräddade blad, på undre
sidan hvitludna: Cotoneaster vulgaris
Lindl. Bären likna Oxelbär, hvaraf
namnet.
Oxel, f., utgör jemte Rönnen
slägtet Sorbus l., tillhörande
Kärnfruktträden, men lätt skildt genom sina
mångblommiga blomqvastar och sina
bär med hinnaktiga kärnhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
