- Project Runeberg -  Kritisk ordbok öfver svenska växtnamnen /
94

(1880) [MARC] Author: Elias Fries - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

PERLGRÄS—PILÖRT

Drufhyacinl, men är till slägte skild
från de verkliga Hyacinterna.

Perlgräs, n. = Stenfrö. Om detta
senare namn (öfversättning af det
Grekiska Lithospermum) ej vore allmänt
antaget, skulle jag föredraga Perlgräs,
såsom inhemskt. Det förekommer hos
Franckenius, Tillandz, Bromelius.

Persika, f., Persikoträd, n., ett
träd af Mandelslägtet, med köttig
stenfrukt: Amygdalus per sica L. Så väl
trädet som frukten kallas vanligen
Persika.

Förfiningen är skön, men ofta får man
känna,

Att under ytan, ljuf och len,

Göms, som i persikan, en sten.

franzéx 1: 357.

Persilja, f., en bekant köksväxt af
Umbellaternas familj, med små
gulgröna blommor: Pelroselinum sativum
Hoffm. Man har flera förändringar
deraf, t. ex. Krnspersilja, Rotpersilja.

t Perubalsam, se Balsamträd.

t Pestilensblomma, f., Gotland
= Röllika.

Pestilensrot, Pestört, f., en
rödbrun art af slägtet Skråp : Petasites
of-ficinalis Hoench. Ansågs fordom för
preservativ mot pesten och odlades
derför ofta i trädgårdar; men
verkligen inhemsk är den i södra Skåne.

fPetri nycklar, se
Nyckelblomster.

f Pigekrut, n., Smål. = Lumrik.

i Pigepattar, m. pl., Skåne =
Kattfotsört.

t Pigesärkar, m. pl., Skåne =
Ängkrasse.

Piggfrö, n., ett slägte bland
Skruf-blomstrige, med blommor såsom
Ögon-blommans, men med taggiga frukter:
Echinospermum Sw.

t Piggtistel, se Tistel.

Pil, f., Pilträd, n., ett artrikt
slägte bland Fjunhängeväxterna, när-

mast beslägtadt med Poppel.
Pilsläg-tet (Salix l.) fördelas i flera
under-afdelningar med sjelfständiga namn,
hvilka särskildt anföras. Vi upptaga
här nedan endast de allmännare,
egentliga Pilarne. — De växa skola såsom
gräs, såsom pilträ vid vattubäckar». Es.
44: 4.

Sin nakna topp de ruska, flodens pilar.

STAGNELIUS 2: 545.

Pilträden bära gnllgula fransar.

DAHLGREN 1: 372.

Daggpil, blommar på bar qvist,
tidigast af alla Pilar; grenarne äro
brunfioletta, öfverdragna med grå
dagg: S. acutifolia Willd. och
pruinosa Wendl.

Grönpil, blommar, såsom alla de
följande, med halfutslagna blad,
hvilka på denna äro glatta och gröna;
grenarne upprätta: S. viridis Fb.

Hvitpil, lik den föregående, men
har af hvit ludd silfverglänsande blad:
S. alba L.

Jolsterpil, se Jolster.

Knäckepil, har två ståndare,
utspärrade, mycket sköra grenar: S.
fragilis L.

Mandelpil, har tre ståndare,
af-fallande bark, mycket sega grenar:
S. amygdalina L.

Sörjande Pil eller Babylonisk Pil,
ha/utomordentligt smala, till marken
nedhängande grenar: 8. babylonicaL.
Denna är mycket ömtålig för vårt
klimat; de öfriga odlas i mängd.

Pilört, f., en underafdelning
(Per-sicaria Gjertn.) af slägtet Slideknä, med
lancettlika blad, liknande Pilars, och
fem till sex ståndare, två stift,
blommorna i ax: Polygonum L.

Brännande Pilörten har smala,
glcsblommiga ax, brännande smak:
P. Hydropiper L.

Milda Pilörten har tätblommiga
ax, mild smak: P. Persicaria L.

Vatten-pilörten har blott fem
ståndare och, i sin rena form, flytande
blad: P. amphibium L.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:41:15 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fesvvaxt/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free