Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Safjabräken, n., Safsabuske,
m., den utmärktaste af våra Svenska
Bräkenarter, med dubbelt parbladiga
blad och fruktklasar i toppen:
Osmun-da regalis L. — Safjabräkenet
tillskrif-vas i Småland mystiska egenskaper och
det anses förläna vishet (se Linnés Sk.
resa 40); namnet synes således förvandt
med det af Grimm antagna Mösogötiska
safjan, sapere. Ett annat i Småland
brukligt namn på denna växt är Rörot eller
Rönrot, hvilket, då hvarken till röd eller
rönn finnes den aflägsnaste anledning,
torde rätteligen vara Runarot, hvari
alltså (Isl. rim betyder egentligen hemlighet,
vishet) skulle ligga en liknande
hänsyftning som i namnet Safjabräken.
Saftskifling, m., en afdelning af
Vaxskiflingarnes slägte, med
vattenaktig saft: Hygrophorus, subgen.
Hy-grocybe, Fr.
Safver, m., en bekant köksväxt,
som vanligen, men origtigt, benämnes
Kyndel. Se detta namn.
Sagogryn, n., fås af mergen hos
flera Palmarter och Cycadeer,
företrädesvis Sagopalmen (Sagus Rumphii
Willd.) och Cycas circinnalis L. i
Ost-indien och på Moluckerna.
Salep, m., ett mycket närande mjöl,
som i vatten upplöses till ett gelé; fås
af rotknölarne hos åtskilliga
Nosserots-yäxter* t. ex. Orchis Morio L., Orchis
mascula L. och Anacamptis
pyramidalis Rich. ; den i handel förekommande
erhålles dock^till största delen från
Orienten. ~
Salepsrot, SalepSÖrt, f.,
benämning i Svenskan på Anacamptis
pyramidalis R,oa.
f Sall, f., Skåne, enligt Linné —
Sälg.
Sallat, m., gemensam benämning
på åtskilliga växter, som förtäras rå,
t. ex. Krasse, Laktuk m. fl. I äldre
tider begagnades för samma ändamål
äfven Krasse-sommargyllen och arter
af Fetknopp. — Jfr Vårsallat.
Sallats-laktuk, se Laktuk.
Salomons ljusstake, m., en art
af Krasseslägtet, med upptill
bågfor-migt böjda grenar, liknande en
kandelaber: Lepidium campestre R. Be.—
Namnet förekommer i Upland.
f Salomons sigill, n., ett ur
apo-teksspråket (Sigillum Salomonis)
upptaget namn på Rams (Polygonatum
Tourk-.), men utan allmännare
spridning.
Salsa, Saltört, f.,
hafsstrands-växter, tillhörande Mollaväxterna,med
trinda, köttiga blad utan brodd i
spetsen, och med små gröna, i bladvecken
gyttrade blommor.
Glatt Saltört, Schoberia maritima
C. A. JIey.
Luden Saltört, Kochia hirsuta
Nolte.
iSalsel, Liljeblad = Sodaört.
Utgår.
Salsofi (efter Franskan), f. =
Hafrerot. (Detta med flera andra Franska
namn, brukliga i förra seklet, äro nu
utträngda af rent Svenska.)
Saltarv, m., en på hafsstränder
växande ört, tillhörande Narfväxterna,
utmärkt genom köttiga, saftfulla,
äggrunda blad: Halianthus peploides Fr.
f Saltbläcker, se Bläcken.
t Saltgräs, n., Hels. = Sälting.
Saltört, se Salsa.
Salvia, f., ett bekant örtslägte af
Sugeväxternas familj, med läppformig
krona och endast två ståndare:
Salvia L.
Äkta Salvia, med blommor i ax:
5. ofjicinalis L. Odlas för sin vällukt
och sitt användande i medicin.
Äng-salvia, med stora blå blom-’
mor i krans: S. pratensis L. Vild i
Upland.
Sammetsbloinma,
Sammets-ros, f., ett örtslägte bland
Blomhålks-växterna, med sammetsludna strål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
