Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seradella, f., en i senare åren
införd späd, men mycket gifvande
foderväxt af slägtet Klovicka: Ornithojms
ebracteatus Beot.
Serf, Sörf, m., benämning på flere
under vatten sänkta växter, men
hvilken endast med tillagdt epitet kan
användas, t. ex. Hornserf, Hårserf,
Nate-serf.
Sesam, m., en i Orienten allmänt
odlad kryddväxt: Sesamum, orientale h.
t SilenÖrt utgår alldeles.
Silesllår, n., ett i kärr växande
örtslägte, hvars blad på öfre sidan äro
beklädda med långa hår, som i spetsen
utsippra en klibbig vätska: Drosera L.
Silfver- tillägges flere växter
såsom artnamn, t. ex. Silfvergran (se
Gran), Silfvermolla (Atriplex rosea
L.) m. fl.
t Silfverdyna, f. = Törel, enligt
Linnés Sk. resa 272.
Silfverfingerört, se Fingerört.
Silfverpoppel, se Poppel.
Silfverträd, n., gemensam
benämning på talrika arter af familjen
Pro-teacece Joss., växande på Cap och i Nya
Holland, med af hvit ludd
silfverskim-rande blad. Hit hörer:
Ethiopernas skog. som snöhvit
glänser af bomull.
ADLERBETH 75.
Silfverört, f., en myeket gammal
benämning på en art af slägtet
Poten-tilla l. eller Fingerört, afvikande
genom parbladiga, på undre sidan
vanligen hvitludna blad: P. anserina L. Må
ej förblandas med Silfverfingerörten
(P. argentea L.).
Silke ingår 1) som stamord i flera
namn på Snarrefvan, t. ex. Hörsilke,
Nässlesilke; 2) som artnamn i andra
benämningar, men Silkesmulbärsträd
(hos Dalin) är ett alldeles onödigt och
obrukligt namn. — 3) Åtskilliga finare
Alger benämnas äfven Silke,
Vatten-silke.
Silkesblomster, n., en art af
slägtet Nattfiol, med röda blommor:
Hesperis matronalis J.. Jfr Eng.
Satin-fiower.
t Silkesört, f., upptages af Dalin
som namn på den Amerikanska
Ascle-jrias syriaca L.
f Silledön, se Sönnerdön.
t Siinp, m., Vesterg. = Senap.
SinngTÖn, f., ett ständigt
grönskande växtslägte med vackra blå
blommor, hvilka9 flikar äro liksom vridna:
Vinca L.
Anm. Detta namn är gemensamt för
alla Germaniska språk (hos oss anfördt
redan af Franckenius: »Sijgröön») och
betyder den ständigt grönskande. Bör
således föredragas det i Bot. utfi. 3: 248
antagna Igrön eller Ivgrön (evig-grön),
ehuru äfven detta har godkänd
auktoritet och samma betydelse. Alldeles
orig-tig är benämningen Vintergrön.
Sippa, f., namn på allmänt bekanta
och firade vårblommor, med enkelt,,
kronbladslikt blomhylle oeh enfröiga
småfrukter: Anemone L.
Uti bergets klyfta
Sippan, späd och rädd,
Ses sitt hufvud lyfta
Upp ur drifvans bädd.
KELLGREN 2: 45.
När våren kommer, då vakna sippor.
sehlstedt 1: 20.
Blåsippa, med foderlikt svepe, blå
eller röda blommor: A. Hepatica L.
Hvitsippa, med trenne skaftade
svepeblad nedpå stjelken, hvita
blommor: A. nemorosa L.
Se Flora, som i vårens sköte
År lifvad på sin bleka bädd
Och redan vid ett älskadt möte
I blå och hvita sippor klädd.
gyllenborg 1:184.
Se hvitsippan hur täck hon är, men
ack! hur förgänglig.
FRANZÉN 6: 132.
Gulsippa; lik den föregående, men
stjelken oftast tvåblommig oeh
blommorna gula: A. ranunculoides L.
Sittver, se Zedoaria.
f Själa, f., Själegräs, u.=Skära,
f Sjöblad, n. = Neckblad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
