Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Ordbok] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•fr Violrot, f-, roten af en i södra
Europa växande art utaf Svärdslilja:
Iris florentina L.
Violsten, m., kallas nyligen
omvältrade stenar (t. ex. vid vägar), som
blifvit beklädda af en liten,
välluktande, röd Alg (Chroolepus Jolithus As.),
hvilken gnuggad blir gul, torkad
grågrön.
•1- Vipefett, Vipegräs, n., Skåne
= Tätört.
•fr Vipestjert, m., Skåne =
Ängkrasse.
Vippa, f., ett af Linné med
Sippor-na förenadt slägte, skildt genom
mång-klufvet svepe och småfrukternas
fjun-håriga borst: Pulscitilla Mill. Namnet,
brukligt i Nerike och flerstädes, är
särdeles karakteristiskt.
Backvippa (Backsippa), med
fin-delade blad och klocklika blommor:
P. vulgaris Mill. Allmänt känd.
Fältvippa, lik den föregående, men
blommorna slutna, med i spetsen
ut-böjda kalkblad: P. protensis Mill.
Movippa, med enkelt parbladigt
delade blad, utstående kalkblad: P.
vernalis Mill.
Yippärt, f., ett till Ärtväxterna
hörande slägte, skildt från Vial endast
genom saknaden af klänge: Orobus L.
Knylvippärt,medhinnkantad stjelk,
knöligrot: O. tuberosus l. Allmänt
kallad Gökmat.
Svart Vippärt, med grenig stjelk,
5—8 parblad; svartnar torkad: O.
niger l.
Vårvippärt, med enkel stjelk utan
hinnkant: O. vernus L.
Vira, f., en afdelning af slägtet Pil
(Salix l.), omfattande buskar med
smala, vidjelika qvistar, nedtill motsatta
blad, sammanväxta ståndare och
oskaf-tade frukter: Helix Fb. Den
allmännaste arten är Rödvira, Salix purpurea
l. Videvier, Linnés Sk. resa 58.
■fr Virenbom, m. = Vrivendel.
•fr Virretorn, m., se Väretorn.
Visil, m., en mångårig ört med ett
hjertlikt blad på den enblommiga
stjelken, blomman hvit, Hvit Visil:
Parnassia palustris L. Namnet är
besläg-tadt med flexionerna af Ves.
Viskmossa, se Mossa.
Vispmossa, f., arter af
Lummer-slägtet; äfven = Björnmossa.
Viva, se Vera; jfr Hultaviva.
•fr-Vivang, m.?, Verml. =
Dverg-björk.
Woodsört, f., ett mvcket
opassande namn på Hällebräken, som ej kan
kallas ört.
Vresalm, f., se Alm.
Vrivendel, m., Vrivångeliträd,
n., det inhemska namnet på
Caprifo-lium, hvilket är ganska karakteristiskt.
Vår-, ett af de vanligare
artnamnen, äfven tillagdt artförändringar, t.
ex. Vårråg, Vårhvete.
Vår-adonis, se Adonis.
Vårbrodd, m., ett allmänt, tidigt
blommande grässlag, med
sammandragen vippa, hvilket, i synnerhet torkadt,
utmärker sig genom vällukt och ger
hö dess behagliga lukt: Anthoxanthum
odoratum L.
Och myskans välluktgräs, bland fältets
vårbrodd född,
Af värman utan konst för dina fötter
strödd.
oxexstjerxa 2: 122.
Vår-fingerört, se Fingerört.
Vårfrudagslök, se Vårlök.
•fr Vårhane, m. = Harsyra
•fr Vårhvita, f. = Snöklocka.
Vårlök, m., en liten, gulblommig
Liljeväxt med lökstam, blommande
tidigt om våren: Gagea lutea Ker.
Benämnes i folkspråket Vårfrudagslök.
Vårsallat, m., ett ettårigt
örtslägte, nära förvandt med Vänderoten, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
